För bara 50 år sedan var planetforskarna övertygade om att Mars var en död, iskall stenöken där livet omöjligt hade kunnat utvecklas.
Den uppfattningen förändrades helt när de två amerikanska Vikingsonderna år 1976 anlände till planeten och började skicka hem bilder. Fotografierna visade tydliga konturer av tidigare sjöar, floder och hav på ytan.
Där det finns flytande vatten kan det också finnas liv, vilket gör Mars till en uppenbar kandidat när forskarna försöker besvara en av vetenskapens största frågor: Har livet uppstått någon annanstans än på jorden eller är vi ensamma i universum?
Sedan Vikingsonderna har vi sänt upp en lång rad rymdsonder, satelliter och strövare för att få svar på det, och alltfler fynd tyder på att det verkligen har funnits livsformer på den röda planeten – och att det kanske fortfarande gör det. Här är de fem största milstolparna i forskarnas jakt på ett slutgiltigt bevis.
1996: Bilder av mikrober
Meteoriten ALH 84001 hittades på Antarktis. Den har bildningar som ser ut att vara fossiliserade bakterier.
Meteorit med eventuella fossil
Vem gjorde fyndet?
Forskare från Nasa väckte sensation när de år 1996 tillkännagav att en Marsmeteorit med namnet ALH 84001 innehöll säkra bevis för liv på Mars.
Vilken var upptäckten?
Studier av stenen visade att den hade bildats i en vattenrik miljö på Mars för fyra miljarder år sedan. Inne i stenen hittade forskarna strukturer som såg ut att vara fossiliserade bakterier. Dessutom innehöll meteoriten speciella kolkulor och magnetitkristaller som kan ha bildats av bakterier på Mars.
Hur säkert är beviset?
I dag tror de allra flesta forskare att de eventuella tecknen på liv i ALH 84001 antingen beror på jordiska föroreningar eller oorganisk kemi.
2008: Föda för bakterier
År 2008 hittade den lilla grävmaskinen Phoenix särskilda salter som skulle kunna utgöra föda för bakterier.
Grävmaskin hittar bakterieföda
Vem gjorde fyndet?
Nasas Phoenix Mars Lander var en liten grävmaskin som körde omkring i det nordliga låglandet Vastitas Borealis. Målet var att ta reda på om det finns is under ytan på Mars.
Vilken var upptäckten?
Phoenix hittade inte bara is, utan även perklorater, som skulle kunna utgöra föda för bakterier. Dessa salter har dessutom egenskapen att de kan hålla vatten flytande vid minus 72 grader Celsius. Med både föda och vatten skulle kanske bakterier kunna frodas.
Hur säkert är beviset?
Försök har visat att salterna inte kan livnära jordiska bakterier under förhållanden som motsvarar dem på Mars. Det går dock inte att utesluta att Marsbakterier är mer robusta.
2012: Eventuella cellrester
Strövaren Curiosity kör fortfarande omkring i Galekratern, där det för miljardtals år sedan fanns en stor sjö.
Krater med livets byggstenar
Vem gjorde fyndet?
Nasas strövare Curiosity, som landade i Galekratern år 2012, har hittat flera tecken på tidigare liv på Mars.
Vilken var upptäckten?
I kratern har det funnits en stor sjö och i borrprover har strövaren detekterat organiska molekyler som liknar fettsyrorna i bakteriers cellväggar. Dessutom innehåller proverna ämnen som påminner om byggstenarna i olja och naturgas. Här på jorden har olja och naturgas huvudsakligen bildats av plankton som sjunkit ner till bottnen i grunda hav.
Hur säkert är beviset?
Fynden utgör starka indicier för att det fanns liv i Mars blöta barndom, men forskarna är fortfarande inte helt säkra.
2015: Märkliga metanutsläpp
Satelliten Trace Gas Orbiter är på jakt efter metan i Mars atmosfär. Gasen kan vara ett tecken på nutida liv.
Mystiskt metan kan komma från liv
Vem gjorde fyndet?
Strövaren Curiosity har hittat lokala spår av metan, som nu efterforskas närmare av ESA:s satellit Trace Gas Orbiter.
Vilken var upptäckten?
De gåtfulla utsläppen av metan som strövaren uppmätte i Galekratern kan komma från marken, men de kan också härröra från levande metanbakterier, som framför allt är aktiva på sommaren. Det faktum att satelliten ännu inte har hittat något metan ovanför Mars kan bero på att gasen bryts ner på sin väg upp genom atmosfären.
Hur säkert är beviset?
Beviset är osäkert. Koncentrationerna av metan behöver vara högre för att det ska gå att avgöra om den har ett biologiskt ursprung.
2033: Lovande borrkärnor
Borrkärnan mitt i bilden innehåller kanske beviset för liv på Mars. Det kommer att visa sig när den hämtas hem år 2033.
Borrprover kan ge slutgiltigt svar
Vem gör fyndet?
Nasas strövare Perseverance arbetar nu i Jezerokratern, som för 3,5 miljarder år sedan täcktes av en sjö och ett floddelta. Uppgiften är att borra ut 43 borrkärnor.
Vilken blir upptäckten?
Vid floddeltats rand har Perseverance borrat ut kärnor i lera med stora mängder organiska molekyler av eventuellt biologiskt ursprung. Nu borrar strövaren i själva deltat. Här på jorden myllrar floddeltan av liv, så förhoppningen är att proverna från Jezerokratern ska innehålla fossiliserade mikrober.
När får vi beviset?
Nasa och ESA planerar en expedition som år 2033 ska hämta hem 30 borrkärnor för vidare studier på jorden.
Mars var en blå planet vid flera tillfällen
Hittills har forskarna trott att Mars har varit en iskall öken i 3,5 miljarder år. Nu tvingas de skriva om historien. Nya satellitmätningar visar att vattnet på ytan – och därmed möjligheten för liv – har kommit tillbaka flera gånger. Läs om de förvånande resultaten här.