Varje sekund susar biljontals så kallade neutriner genom varje liten del av din kropp. Men du känner inte av dem.
Partiklarna väger nämligen mindre än en miljondel av en elektron och har ingen elektrisk laddning, vilket gör dem omöjliga att mäta direkt och har gett dem ett ryktet att vara universums pyttesmå spöken.
Men nu arbetar kinesiska forskare med ett projekt som ska hitta spåren av den gåtfulla elementärpartikeln och bland annat lära oss mer om ursprunget av kosmisk strålning – alltihop mer än en kilometer under havsytan.
Det skriver vetenskapsmediet LiveScience.
Forskarna vid Chinese Academy of Sciences ska bygga en så kallad neutrindetektor, som ska innehålla 55 000 sensorer och sträcka sig över inte mindre än 30 kubikkilometer, vilket gör den till en av världens största i sitt slag.
Syftet med det stora djuphavsteleskopet är att hitta spår efter de så kallade högenergineutrinerna, som tros komma från explosionerna efter döende stjärnor, så kallade supernovor, och supermassiva svarta hål.
För även om de små spökpartiklarna inte kan mätas direkt, så kan de avslöja sig själva när de emellanåt råkar krocka med kärnan i en kringvandrande atom.
Ska hitta källan
Själva kollisionen kan resultera i sekundära partiklar, som sänder ut ett näst intill osynligt sken, som kan fångas upp av detektorns sensorer och hjälpa forskarna att klara upp hur de små partiklarna kan ha uppstått.
En populär teori är att de högenergiska neutrinerna kommer från samma intergalaktiska källa som de extremt högenergiska gammastrålarna, som oavbrutet bombarderar jorden. Om forskarna kan hitta källan till de högenergiska neutrinerna, kan de kanske därigenom även hitta källan till kosmiska strålar.
Det finns tre olika typer av neutriner och de beter sig helt annorlunda än de 14 andra elementarpartiklarna i den så kallade standardmodellen.
Neutriner är fysikens avvikare
Enligt fysikernas teori finns det tolv olika stoftpartiklar uppdelade i tre familjer. Därtill kommer fyra kraftpartiklar, som ser till att växelverkan mellan stoftpartiklarna, samt higgspartikeln, som ger de olika partiklarna massa. Alla partiklar i de så kallade standardmodellen har en tillhörande antipartikel.
Men neutrinerna retas med fysikerna i och med att de inte passar in helt i standardmodellen. Den påstår nämligen att neutrinerna är masslösa, men det har visat sig vara helt fel. De har inte bara en massa, om än försvinnande liten, de kan dessutom förvandla sig själva från en sorts neutrin till en annan. Det knepet kan enbart neutriner utföra.
Orsaken till att forskarna ska bygga detektorn på så mycket som på en kilometers djup är att solens strålar inte ska kunna tränga igenom mörkret, vilket hjälper sensorerna att upptäcka spåren av högenergiska neutriner och urskilja dem från neutriner från solen.
Samtidigt slipper forskarna de värsta störningarna från fiskar och mikroorganismer.
"Det rena vattnet ökar chansen att upptäcka de här neutrinsignalerna", säger projektets forskningsledare Chen Mingjun till mediet Xinhua Net.
Det är inte första gången forskare har byggt in detektor i ett område med en stor mängd genomskinlig materia.
På Antarktis jagar forskare de mystiska partiklarna i en enorm istärning, som mäter en kilometer i varje ledd och består av 5 160 klotformade optiska sensorer, samtidigt som det även finns en högenergisk neutrindetektor på hundra meters djup i den frysta Bajkalsjön i Ryssland.
Den kinesiska detektorn blir dock långt större en båda dessa.