Nasa & Shutterstock
James Webb teleskop vintergtatan

James Webb-teleskopet: Se de senaste bilderna från universum här

© NASA, ESA, CSA, STScI, Webb ERO Production Team

Bild av stjärna ögonblicket innan den blir en supernova

Onsdagen den 15 mars 2023

Nasa har nyligen publicerat en bild av en stjärna i Skytten, tagen ögonblicket innan den dog och exploderade som en supernova.

Stjärnan är av typen Wolf-Rayet och den detaljerade bilden visar bland annat hur det uppstår en lila, glorialiknande ring, som glittrar i mörkret, medan den släpper ut gas och andra grundämnen som kan fusionera.

När gasen rör sig bort från stjärnan kyls den ned, varpå det bildas ett kosmiskt stoft som ligger och glöder i infrarött ljus som James Webb-teleskopet kan avbilda.

Bilden hyllas bland annat för att den kastar ljus över ursprunget av stjärnbilder, planeter och universum som helhet.

”En bild som denna visar en stjärnas sista ögonblick, vilket är viktigt i förhållande till hur de utvecklas. Men det är också relevant i förhållande till hur de element som gör livet möjligt rent faktiskt uppstår”, säger rymdanalytikern Bill Harwood från CBS News.

Med bilder som denna hoppas Nasa bland annat lära sig mer om hur kosmiskt stoft, som kan överleva en supernovaexplosion, uppstår.

”Trots de många viktiga rollerna som stoft spelar, finns det ändå så mycket stoft i universum, att astronomernas teorier bara kan förklara en bråkdel", skriver rymdorganet på sin webbsida.

Enligt Nasa var den döende stjärnan en av Webbteleskopets första observationer i juni 2022.

Stjärnan befinner sig 15 000 ljusår bort och är 30 gånger större än solen.

© ASA, ESA, CSA, STScI, M. Zamani (ESA/Webb), og L. Hustak (STScI). Videnskab: B. Robertson (UCSC), S. Tacchella (Cambridge), E. Curtis-Lake (Hertfordshire), S. Carniani (Scuola Normale Superiore) og JADES-samarbejdet.

Astronomer bekräftar upptäckten av de tidigaste galaxer som hittills upptäckts

måndag 12 december 2022

En grupp internationella astronomer är sig nu säkra på sin sak.

Med hjälp av rymdteleskopet James Webb har de hittat de tidigaste galaxerna som någonsin hittats i universum.

Detta sker mindre än ett år efter lanseringen av teleskopet och bara fem månader efter att det blev helt klart för vetenskaplig användning.

Totalt har astronomerna hittat fyra galaxer som befinner sig i en aldrig tidigare skådad tidig epok i universum. Ljuset från de avlägsna galaxerna har alltså haft mer än 13,4 miljarder år på sig att nå oss.

Galaxerna dök upp mindre än 400 miljoner år efter stora smällen, enligt astronomerna, vars upptäckter är så nya att de ännu inte har gått igenom någon referentgranskning – med andra ord, uppgifterna har ännu inte godkänts av andra, opartiska experter.

Tidigare har data från rymdteleskopet använts för att peka på potentiella kandidater till titeln för den tidigaste galaxen som någonsin upptäckts.

Men först nu har astronomerna med egna ord kunnat konstatera att de verkligen har observerat de tidigaste galaxerna som människan hittills kunnat observera i universum.

"Det är en enormt spännande prestation för uppdraget", säger astronomen Emma Curtis-Lake från University of Hertfordshire i Storbritannien, som är en av författarna bakom de nya uppgifterna.

© NASA, ESA, CSA, STScI / Image processing: Joseph DePasquale (STScI)

Webb-teleskopet visar Neptunus lysande ringar

Onsdag den 21 september 2022

För första gången på flera årtionden har man lyckats ta en tydlig bild av isjätten Neptunus.

James Webb-teleskopet har lyckats avbilda Neptunus ringar med stor skärpa, samtidigt som bilderna avslöjar nya detaljer om planetens mystiska stormar.

Nasa kallar själva bilden den "tydligaste bilden av planetens ringar på mer än 30 år".

Ny bild av Orionnebulosan

Ett litet utsnitt av Orionnebulosan fångat av James Webb-teleskopets infraröda kameror. Mer än 700 stjärnor befinner sig i nebulosan och fler tillkommer.

© NASA, ESA, CSA, Data reduction and analysis : PDRs4All ERS Team; graphical processing S. Fuenmayor

Bilder av Orionnebulosan avslöjar nyfödda stjärnor

Måndag den 12 september 2022

Med den skarpaste bilden av Orionnebulosan någonsin har James Webb-teleskopet gjort det möjligt att se in i nebulosans inre.

bilden syns bland annat en tjock, brun bjälke av gas och stoft. I mitten av bjälken syns stjärnan θ2 Orionis A tydligt. Bilden ger forskare ännu bättre möjlighet att närmare undersöka de yngsta stjärnorna.

© NASA, ESA, CSA, STScI, Webb ERO Production Team

Tarantelnebulosan kan lära oss om stjärnors livscykel

Tisdag den 6 september 2022

De yngsta stjärnorna tittar fram bakom nebulosan och i bakgrunden kan man ana fjärran galaxer. Det är dessa scener som utspelar sig på den senaste bilden av Tarantelnebulosan.

För astronomer är "Tarantelnebolusan" ett välkänt område, där det finns många nya och unga stjärnor, som fortfarande håller på att utvecklas.

De nya bilderna och informationen från rymdteleskopet är av stort intresse för forskare, som nu får chansen till djupare insikt i stjärnors liv, skriver Nasa.

Illustration af exoplanet WASP-39 b

Illustrasjon av eksoplaneten WASP-39 b som forskere mener den kan se ut.

© ARTWORK: NASA, ESA, CSA, Joseph Olmsted (STScI)

Webb hittar det första beviset för koldioxid utanför vårt solsystem

Torsdag den 25 augusti 2022

Drömmen om att hitta liv i rymden har fått en stor dos nytt hopp efter James Webb-teleskopets senaste upptäckt.

Teleskopets har lyckats hitta spår av koldioxid i exoplaneten WASP-39 b:s atmosfär.

För första gången någonsin har forskare hittat otvetydiga bevis för att det existerar koldioxid i atmosfären till planeter utanför vårt eget solsystem. Och just koldioxid kan vara ett tecken på liv på andra planeter.

© NASA, ESA, CSA, STScI

Jupiterbilder avslöjar nya detaljer om planeten

Måndag den 22 augusti 2022

Nu kan du se vårt solsystems största planet, Jupiter, mer detaljerat än någonsin tidigare. Det gör forskarna hoppfulla, eftersom de nu kan se djupare in i planeten, tack vare James Webb-teleskopet.

Bilderna visar bland annat att Jupiters polarsken sträcker sig högt över både planetens norra och södra pol.

© NASA, ESA, CSA, STScI, Webb ERO Production Team

Bilder av ringgalax ger ny kunskap om svarta hål

Tisdag den 2 augusti 2022

James Webb-teleskopet har riktat kameralinsen mot den spiralformade så kallade Vagnhjulsgalaxen, som befinner sig 500 miljoner ljusår från jorden.

De nya bilderna från teleskopet visar hur det svarta hålet i mitten av Vagnhjulsgalaxen beter sig. Dessutom ger bilderna en djupare förståelse av hur galaxen hela tiden förändras, skriver Nasa.

Vagnhjulsgalaxen var ursprungligen en spiralgalax, precis som Vintergatan. Men en kollision mellan spiralgalaxen och en mindre galax skapade Vagnhjulsgalaxens nya form, som astronomerna kallas en "ringgalax".

© NASA, ESA, CSA, STScI

Webb-teleskopets första bild: Universum har aldrig tidigare avbildats så detaljerat

Måndag den 11 juli 2022

Det första fotot som togs av James Webb-teleskopet är en realitet, ett halvår efter att rymdteleskopet sköts upp.

Den amerikanska presidenten, Joe Biden, presenterade den historiska första bilden, som är den mest detaljerade, infraröda återgivningen av universum hittills.

  • Bilden föreställer galaxhopen SMACS 0723, som den såg ut för 4,6 år miljarder år sedan. Ljuset därifrån syns först nu.

  • Det tog teleskopet 12,5 timmar att sätta ihop bilden utifrån ljus på olika infraröda våglängder.

Den 12 juni publicerades ytterligare fyra fascinerande bilder från rymdteleskopet.

Succé: James Webb-teleskopet skjuts upp

Lördag den 25 december 2021

Närapå 30 års förberedelser kulminerade den 25 december 2021, då Nasa sköt upp James Webb-teleskopet.

Forskare förväntar sig att teleskopet ska revolutionera astronomin, när de får chansen att se längre ut i universum än någonsin tidigare.

  • James Webb-teleskopet är det överlägset största, kraftfullaste och mest komplicerade rymdteleskopet någonsin.

  • Teleskopet ska kretsa på 1,5 miljoner kilometers avstånd från jorden.

  • Det tar en månad efter det att teleskopet har skjutits upp, tills det har nått sin omloppsbana.

  • Webb-teleskopet kan fotografera och analysera hittills osedda exoplaneter, stjärnor och galaxer.

  • Prislappen för hela projektet uppskattas bli 9,7 miljarder dollar. Det motsvarar cirka 100 miljarder svenska kronor.

  • Rymdteleskopet är uppkallat efter James E. Webb, som ledde Nasa 1961-1968.