Läs också

Nebulosor

Svarta nebulosor

Örnnebulosans

Örnnebulosans pelare – här fotograferade av Hubbleteleskopet – är bara en liten del av det enorma molnet. 

© NASA, JEFF HESTER, AND PAUL SCOWEN (ARIZONA STATE UNIVERSIT

Gigantiskt moln skapar nya stjärnor

Otaliga kosmiska jättar inledde sina liv som små klumpar av stoft och gas i Örnnebulosans enorma pelare. Det är dock möjligt att det färggranna molnet inte längre finns. Forskare menar att det gick under för 6 000 år sedan, men att ljuset från katastrofen har inte nått fram till oss ännu.

6 september 2018 av Jesper Grønne

Enorma pelare av gas och stoft – som nästan är 50 biljoner kilometer höga.

I Örn­nebulosan i stjärnbilden Ormen har massor av stjärnor fötts – och Örnnebulosan liknar sannolikt den plats där vårt eget solsystem bildades för 4 567 miljarder år sedan.

Örnnebulosans täta pelare består mest av väte och kväve – på Hubble­teleskopets enastående bild av molnet syns dessa grundämnen i grönt. 

Bildens blå färger representerar syre medan röda färger representerar svavel. 

Örnnebulosan är kanske borta 

Pelarna badar i skarpt ultraviolett ljus från klungor av unga stjärnor som befinner sig en bit bort.

De unga stjärnornas ultravioletta strålning och stjärnvindar eroderar långsamt de stora pelarna. Forskarna diskuterar nu om Örn­nebulosans pelare fortfarande finns kvar.

Vi vet först om tusen år 

Molnet befinner sig 7 000 ljusår bort vilket innebär att vi bara kan se hur det såg ut för 7 000 år sedan.

Ett enormt stoftmoln nära nebulosan kan vara en chockvåg från en supernova som möjligen träffade pelarna för 6 000 år sedan. 

Chock­vågen kan ha förstört pelarna, men det är inte säkert. Oavsett vilket kan kollisionen inte ses från jorden förrän om 1 000 år när ljuset från den når fram till oss.

Nebulosa
Nebulosa

Örnnebulosans pelare befinner sig mitt i molnet.

© Thomas Jäger

SÅ HÄR GÖR DU

  • Den 9 september är det nymåne så månens ljus stör inte upplevelsen. Örn­nebulosan ligger cirka 15 grader över horisonten i sydvästlig riktning timmarna efter solnedgång. 

  • Örnnebulosan lyser relativt starkt och kan därför ses med en vanlig handkikare. Om du vill se molnets pelare tydligt behöver du ett teleskop på
    mellan tolv och 16 tum. 

  • Om du vill ta bilder av molnet ska du använda ett teleskop. Rikta teleskopet mot molnet och byt ut okularet mot en kameraadapter och en spegelreflexkamera.

Gå på upptäckt i universum

Den färgstarka Örnnebulosan är bara ett av alla fenomen som dyker upp på natthimlen i år.

Om du är sugen på att få uppleva universums vindunder kan du nu skaffa det perfekta startpaketet:

  • En kraftfull handkikare att gå på upptäcktsfärd i solsystemet med.
  • En guide till stjärnhimlen 2018, så att du vet var du ska titta och när.
  • Två nummer av Illustrerad Vetenskap som förbereder dig för vad du ska hålla utkik efter.

Du kan bland annat rikta kikaren mot stjärnbilden Orion och se den röda superjätten Betelgeuse senare i år – det kan vara sista chansen att få syn på den enormas stjärnan innan den exploderar i en supernova.

Klumpar i gasmoln blir till stjärnor

Små störningar i ett moln av gas och stoft utvecklar sig till gigantiska stjärnor inom loppet av några miljoner år.

Nya raketer gör rymdresor till en del av vardagen

Örnnebulosan befinner sig 7 000 ljusår bort. Den snabbaste farkosten i rymden som har skapats av människan, Voyager 1, rör sig 17 kilometer per sekund. Med den hastigheten skulle det ta 123 miljoner år att nå fram till Örnnebulosan.

Men samtidigt som den avlägsna nebulosan är utom räckhåll står forskarna redo att ta sig an vårt eget solsystem som aldrig förr.

En revolution inom raketvetenskapen kommer att göra rymdresor så pass enkla och billiga att turism och gruvdrift i solsystemet snart är en del av vår vardag.

Du kan läsa mer om de nya framstegen i nästa nummer av Illustrerad Vetenskap. Just nu får du två nummer av tidningen, en kikare samt en guide till årets stjärnhimmel för bara 99 kronor inklusive porto.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: