Varför är galaxerinte klotrunda?

Hur kan det komma sig att galaxer är platta och har armar – kunde de inte lika väl varit klotrunda?

Spiral galakse i rummet
© Shutterstock

Den klassiska bilden av en galax är en platt skiva med två eller flera spiralarmar som snurrar ut från centrum, men det är långtifrån alla galaxer som ser ut så. I verkligheten förekommer galaxer i många former, allt från klotrunda till platta skivor, både med och utan spiralarmar. Galaxens form bestäms av rotationen av den gasmassa som galaxen ursprungligen bildades av. Alla materiamassor i universum roterar, men en del roterar snabbare än andra. När en roterande gasmassa drar sig samman, faller gasen efterhand samman i en riktning parallell med rotationsaxeln. Däremot finns det ett motstånd mot sammandragning vinkelrätt mot rotationsaxeln. Det är en följd av fysikens lagar och kallas för centrifugalbarriären. Populärt sagt kommer gasmassan att rotera allt snabbare ju närmare den kommer axeln, och den får allt svårare att närma sig denna. Till sist påverkas gasmassan av en centrifugalkraft, som är större än tyngdkraften, så att sammandragningen i denna riktning snabbt upphör. Resultatet är att en gasmassa alltid kommer att sluta som en mer eller mindre platt skiva. I en del gasmoln med behärskad rotation började stjärnbildningen tidigt, och den var slutförd, innan gasmassan hann anta skivform. Fördelningen av stjärnor i sådana galaxer är därför inte skivformad. En del är nästan helt klotformade, andra har form som mer eller mindre platta klot. De kallas för elliptiska galaxer. I andra galaxer skedde stjärnbildningen långsammare. Endast få stjärnor skapades medan gasmolnet ännu var nästan klotformat. Stjärnbildningen började på allvar först då gasskivan hade dragit sig samman till en skiva. Denna typ av galaxer är de välkända spiralgalaxerna, och i dem bildas det fortfarande stjärnor i skivan.