Strukturen visade sig slumpmässigt när kinesiska astronomer jagade neutral vätgas i det stjärnbildande området Cygnus-X.
Neutralt väte, HI, återfinns vanligtvis i galaxarmar och avger radiovågor som kan upptäckas av ultraprecisa teleskop. Små skillnader i vågorna avslöjar antalet gasmoln samt avståndet mellan dem och bildar därmed ett intryck av hur Vintergatan är uppbyggd.
Tusentals ljusår bakom Cygnus-X upptäckte astronomer Cattail, som har samma massa som 65 000 solar men inte tillräckligt med tryck för att bilda stjärnor. Molnet ligger längs med galaxens utkant 72 000 ljusår från dess kärna.
Ytterligare forskning ska klargöra om Cattail är en del av ett större objekt, exempelvis en arm. Oavsett vad skakar upptäckten om astronomernas kunskap om Vintergatan. Objekt av denna storlek uppstår vanligtvis nämligen inte så långt från en galax centrum där gas, damm och stjärnor samlas.
Dessutom åtskiljer sig Cattail genom att inte visa spår av någon tidig galaxkollision vilket går att se som vågor längs ytterkanten av resten av Vintergatan.