Fyra galna uppfinningar röjer upp skrot i rymden

Gamla satelliter, frånkopplade raketdelar och hopar av löst skrot fyller rymden runt jorden. Men nu är ingenjörerna klara med ny teknik som kan få ordning på den farliga sopsvärmen.

Gamla satelliter, frånkopplade raketdelar och hopar av löst skrot fyller rymden runt jorden. Men nu är ingenjörerna klara med ny teknik som kan få ordning på den farliga sopsvärmen.

ClearSpace SA

Rymden är oändligt stor, mörk och mestadels tom. Sägs det. Men nära jorden är verkligheten en helt annan. Här är omloppsbanorna nämligen nästan fulla – av skräp.

Sedan dess första satelliten, Sputnik 1, skickades ut i rymden 1957, har pensionerade satelliter, raketdelar och diverse smådelar ansamlats, och i dag kretsar cirka 900 000 delar skrot runt jorden. Och skrotet hotar både satelliter och andra farkoster med katastrofala kollisioner vid flera tusentals kilometer i timmen.

Därför arbetar forskare nu för högtryck med nya tekniska lösningar, som kan städa upp och hålla vägen fri för framtida rymdexpeditioner.

1. Klon

Gripklo och Vespa

Det första uppdraget för gripklon ClearSpace-1 blir att fånga in en kommunikationsmodul på cirka 700 kilometers höjd, som ESA lämnade i rymden 2013.

© ClearSpace SA

Gripklo går i döden med rymdskrot

Europeiska rymdorganet, ESA, ska skicka upp satelliten ClearSpace-1 tillsammans med startföretaget ClearSpace. Satelliten samlar in uttjänta satelliter med en gripklo och störtar ned med dem i atmosfären, där de brinner upp.

Satelliten är utrustad med små munstycken för raketmotorer och kan navigera mellan olika omloppsbanor över jorden. När satelliten har samlat upp skrotet beger den sig med sin fångst i ett fast grepp på ett självmordsuppdrag ned i atmosfären.

VIDEO: Se gripklo utföra sitt första självmordsuppdrag

Enligt planen ska den första gripklon tas i bruk 2025, då den ska fånga in en del av ESA:s eget skrot – en kommunikationsmodul mellan en raket och en satellit, som skickades upp 2013. Modulen är stor som en tvättmaskin och väger 112 kilo.

Om expeditionen lyckas, kan ClearSpace se fram emot ännu större uppgifter. Den största blir att avlägsna den kasserade ESA-satelliten Envisat, som väger så mycket som 8000 kilo och är stor som en buss.

2. Mekanikern

Rumskrot
© Northrop Grumman

Farkost återupplivar zombiesatelliter

År 2020 lyckades man för första gången någonsin senarelägga pensionsåldern för en satellit i omlopp runt jorden.

Rymdfarkosten MEV-1, konstruerad av Northrop Grumman, kopplade ihop sig med Intelsat IS-901 – en nästan 20 år gammal kommunikationssatellit, som fungerade fint, men var på väg att få slut på bränsle – genom att flyga in bakifrån och gripa tag i satellitens raketmunstycke.

IS-901 hade gått i så kallat zombie-omlopp, ett inaktivt omlopp, dit satelliten styrs när energin håller på att ta slut och den därmed inte kan hålla sig kvar i sitt aktiva omlopp och utföra sina uppgifter.

Men farkosten MEV-1 tog över styrningen med Intelsat IS-901 i en tandemformation och förde tillbaka satelliten i dess korrekta bana. På så sätt förlängdes dess arbetsliv fram till 2025.

3. Magneten

ELSA-d
© Astroscale

Magnetisk satellit fångar in rymdskrot

Det japanska företaget Astroscale ligger bakom farkosten ELSA-d, som består av två delar – en 175 kilo tung satellit som kan navigera med små raketmunstycken, samt en teleskopmonterad magnet att fånga in rymdskrot med.

För att demonstrera konceptet är farkosten försedd med en 17 kilo tung attrapp, som den växelvis knuffar ifrån sig och gångar in igen. Attrappen är försedd med en metallplatta som också är magnetisk och innehåller ett mönster som gör det möjligt att identifiera satelliten.

Tanken är att denna platta ska monteras på framtida satelliter, så att de senare kan avlägsnas från en omloppsbana efter avslutat arbete.

4. Fiskenätet

Remove-Debris
© David Ducros/ESA/Shutterstock

Satellit fångar in rymdskrot med nät och harpun

Satelliten RemoveDebris, som har skapats av forskare från University of Surrey, har flera trick för att fånga in rymdskrot.

Efter att de släppte RemoveDebris från rymdstationen ISS, testade forskarna 2018 framgångsrikt en mekanism med ett nät som kastas ut från satelliten och omsluter en rymdskrotsdel.

VIDEO: Så fångas rymdskrot in med nät

RemoveDebris för även med sig en harpun, som under ett test 2019 sköts i väg i 70 km/h och genomborrade en medhavd måltavla.

Hullingar på harpunen ser till att måltavlan hålls fast. Och den tekniken ska i framtiden användas till att fånga in rymdskrot.

Rymdskrot
©

Se hur rymdens flygledare arbetar

Problemet med rymdskrot ökar och därför ska forskare nu införa trafikreglering i rymden:
Nu ska vi städa upp i rymden