Universum består inte enbart av stjärnor, planeter och galaxer. Det innehåller också en mystisk medspelare – mörk materia.
Mystiken består i att vi vet att mörk materia finns – det kan vi mäta – men vi vet fortfarande inte vad den består av eftersom ingen har sett den.
Forskare har ihärdigt letat efter svaret i nästan 100 år – hittills utan resultat.
Mörk materia i siffror
Astronomerna är i full färd med att undersöka mörk materia, vars totala massa väger så lite som ett enda nanogram.
Utforskningen
2012 bevisade den gigantiska partikelacceleratorn Large Hadron Collider (LHC) förekomsten av elementarpartikeln higgsboson, som före upptäckten enbart var en matematisk teori.
Läs också:
Nu planerar det europeiska laboratoriet för kärn- och partikelfysik, CERN, att utveckla en ny – och betydligt större – partikelaccelerator vid namn Future Circular Collider (FCC) som ska bevisa förekomsten av mörk materia.
Den nya acceleratorn kommer att ha en omkrets på 100 kilometer (jämfört med LHC:s omkrets på 27 kilometer).
Syftet med den gigantiska FCC är att krossa protoner med sju gånger större kraft än LHC.
En 100 kilometer lång tunnel ska frambringa mörk materia genom att få två protoner att kollidera.
Enligt den preliminära teorin är beståndsdelarna i mörk materia supertunga partiklar och det krävs enorm kraft för att krocka och skapa de kollisioner som förhoppningsvis kan ge vetenskapens värld en glimt av den mystiska mörka materian.
Hittills är planen att Future Circular Collider ska vara klar år 2035 – till en kostnad av 278 miljarder kronor.
Milstolpar
1933 föddes den första teorin om mörk materia. Sedan dess har teleskop och partikeldektorer bland annat avslöjat många hemligheter om det fysiska fenomenet.
1933: Galaxhop föder teorin om mörkt materia
Astrofysikern Fritz Zwicky upptäcker att de synliga objektens massa i galaxhopen Coma inte borde hålla ihop dem. De måste påverkas av något annat.
1978: Mörk materia påverkar spiralgalaxer
Två amerikanska astronomer observerar att spiralgalaxerna inte följer Keplers lag om rotation och bekräftar idén om "mörk materia".
2006: Galaxkollision bevisar mörk materia
När teleskopet Chandra tar bilder av den kolliderande galaxhopen Bullet Cluster får vi tydliga bevis för att mörk materia dominerar hopens gravitationsfält.
2008: Hubble kastar ljus över mörk materia
Rymdteleskopet Hubble hittar ett nytt bevis för mörk materia då observationer visar att ljuset från galaxen Abell 2218 avböjs av den mörka materian.
2012: Avböjt ljus avslöjar mörk materia
Kanadensiska forskare undersöker mörk materias gravitationseffekt på galaxer och presenterar den hittills mest omfattande kartläggningen av fenomenet.
2013: Mörk materia kanske mäts på rymdstation
En teori om mörk materia säger att partiklar som kallas positroner uppstår när mörk materia kolliderar. 2013 uppmäts 400 000 positroner på ISS.
2019: Partikeldetektorer utesluter kandidater
Partikeldetektorn ABRACADABRA stryker den hypotetiska elementarpartikeln axion från listan över möjliga kandidater till mörk materia.
Framtiden
Forskare letar efter mörk materia under jorden
En av de rådande teorierna om mörk materia är att den består av tunga partiklar som kallas weakly interacting massive particles – så kallade WIMPs.
Tidigare har forskarna försökt påvisa existensen av WIMPs , men det har de aldrig lyckats med. Det ska tre partikeldetektorer snart råda bot på.
