Bara 16 ljusår från vårt solsystem har astronomer upptäckt två klot med jordliknande massa i den beboeliga zonen runt en röd dvärgstjärna kallad GJ 1002.
Den beboeliga zonen är det område runt en stjärna där temperaturen är rätt för att det på ett teoretiskt plan ska kunna existera flytande vatten och liv, så som vi känner till det.
Även om vi fortfarande är ljusår ifrån att bekräfta om planeterna rymmer liv – eller vatten för den delen – uppfyller de enligt forskarna kraven för att bli mål för det så kallade LIFE Mission, som i framtiden ska jaga liv i rymden.
Mycket mindre än solen
De nyupptäckta exoplaneterna har döpts till GJ 1002b och GJ 1002c, och kretsar runt en röd dvärgstjärna med en massa som motsvarar en åttondel av solens.
Det innebär också att stjärnan är relativt kall och svag, och att den beboeliga zonen ligger nära den röda dvärgen.
Den inre av planeterna, GJ 1002b, tar ett varv runt stjärnan på lite mer än tio dagar, medan den yttre, GJ 1002c, har en omloppsbana på lite drygt 21 dagar.
Konstnärlig återgivning av de båda exoplaneterna med jordliknande massa runt den röda dvärgstjärnan GJ 1002.
Två planetjägare i farten
Det svaga ljuset från den röda dvärgstjärnan innebar också att astronomerna fick använda sig av två olika planetjägare för att få syn på våra hittills okända galaktiska grannar:
Instrumenten CARMENES och ESPRESSO, som bland annat registrerar om det sker små, periodiska förändringar i våglängderna av det ljus vi mottar från avlägsna stjärnor, som exempelvis GJ 1002.
Om en planet ligger i omlopp runt en stjärna kommer dess gravitationskraft att få stjärnan att vicka lite, eftersom stjärnan och planeten kretsar runt en gemensam tyngdpunkt. Detta registrerar ESPRESSO.
Hittills är planeternas placering det enda vi känner till.
Läs också:
Men den goda nyheten är att det relativt korta avståndet till planeterna gör det lättare att göra detaljerade observationer och att bland annat undersöka deras atmosfärer utifrån exempelvis det ljus de reflekterar.
"Det ser ut som om naturen är inriktad på att visa oss att jordliknande planeter är mycket vanliga. Med de här båda känner vi nu till sju planetsystem mycket nära solen", berättar Alejandro Suárez Mascareño, som är försteförfattare till studien som ska publiceras i den vetenskapliga tidskriften Astronomy & Astrophysics.