Mänskligheten har gått in i en ny epok i utforskningen och förståelsen av universum i och med att Nasa och Esa har offentliggjort de mest detaljrika bilderna från James Webb-rymdteleskopet.
Bild av Stéphans Kvintett, som befinner sig i stjärnbilden Pegasus cirka 290 miljoner ljusår från jorden. Galaxhopen består av fem galaxer och upptäcktes första gången 1877. Bilden är Webbs största bild hittills och täcker ett område som motsvarar en femtedel av månens diameter, och innehåller 150 miljoner pixlar.
Stéphans Kvintett
Den befinner sig drygt 290 miljoner ljusår (ett ljusår är det avstånd som ljuset färdas på ett år) från jorden och finns i stjärnbilden Pegasus.
Det är den första kompakta galaxhopen, bestående av fem galaxer, som någonsin hade upptäckts 1877 av den franske astronomen Édouard Stephan.
På den här bilden visas två observationer av Södra ringnebulosan i nära infrarött lys (till vänster) och mitt infrarött ljus (till höger), tagna av Webb-rymdteleskopet. Södra ringnebulosan är en döende stjärna omgiven av gasmoln 2 000 ljusår från jorden. De rör sig bort från stjärnan med en hastighet på 14,5 kilometer per sekund.
Södra ringnebulosan (NGC 3132)
Nebulosan är ett expanderande gasmoln, som omger en döende stjärna drygt 2000 ljusår från jorden.
Södra ringnebulosan har ett otroligt omfång på nästan ett halvt ljusår i diameter, och gas från den döende stjärnans mitt rör sig utåt med en hastighet på 14,5 kilometer per sekund.
Ett spektrum av exoplaneten WASP-96b, som är en enorm gasplanet utanför vårt solsystem drygt 1 150 ljusår från jorden. Där hittar vi olika våglängder av ljus, som avslöjar signaturer av vatten tillsammans med bevis för moln och dis. Observationen avslöjar alltså närvaron av specifika gasmolekyler grundat på pyttesmå minskningar i ljusstyrkan av specifika ljusfärger.
WASP-96b
Nasa offentliggjorde även ett spektrum av exoplaneten WASP-96b – en enorm planet utanför våra solsystem – som huvudsakligt består av gas.
Som exoplanet kretsar den runt en annan stjärna än solen och den befinner sig drygt 1 150 ljusår från jorden.
Den kallas även en varm Jupiter, vilket innebär att det är en gasplanet, som har en massa som är jämförbar med vår egen Jupiter.
Natrium får planeten att lysa starkt och den genomför ett omlopp runt sin stjärna på 3,4 dagar.
Spektret är det mest detaljerade av en exoplanet hittills och innehåller olika våglängder av ljus, som kan ge den mest omfattande informationen om en exoplanet som överhuvudtaget är möjlig.
Där kan astronomer läsa avlägsna signaturer av vatten tillsammans med bevis för moln och dis i atmosfären runt en varm, enorm gasplanet.
Detta "landskap" av berg och dalar är den största och mest ljusstarka nebulosan vi känner till. Det är en ung, närliggande stjärnregion kallad NGC 3324 i Carinanebulosan och befinner sig djupt inuti vår egen Vintergata, drygt 7 500 ljusår från jorden. En mängd nya stjärnor föds där och tillhör de starkaste lysande vi känner till.
Carinanebulosan
Nebulosan är en av de största och mest ljusstarka nebulosorna på himlen. Området befinner sig djupt inuti vår egen galax, Vintergatan, drygt 7 500 ljusår från jorden.
Carinanebulosan kan närmast betecknas som en stjärnplantskola, därför att många nya stjärnor föds där, och det är också där några av de starkast lysande stjärnorna vi känner till befinner sig.
Den amerikanske presidenten Joe Biden offentliggjorde den 12 juli 2022 den hittills djupaste och skarpaste infraröda bilden av universum. På det detaljerade färgfotot observeras galaxhopen SMACS 0723, som den såg ut för 13 miljarder år sedan. Tusentals galaxer och nya svaga, ännu oidentifierade objekt myllrar fram. Den här delen av vårt enorma universum än ungefär stort som ett sandkorn, om det hålls på armslängds avstånd av en person på jorden.
SMACS 0723
På den första bilden ser du galaxhopen SMACS 0723, där de mest avlägsna galaxerna kan vara så mycket som 13 miljarder år gamla. Här har teleskopet fångat tusentals galaxer i skarp upplösning.
Det tog Webb-teleskopet 12,5 timmar att sätta ihop bilden från diverse infraröda våglängder.
Rymdteleskop revolutionerar rymdforskningen
Med James Webb-rymdteleskopet kan astronomerna nu se 13,5 miljarder år bakåt i tiden. Det är bara 200 miljoner år efter stora smällen. Det kan därför ge astronomer möjligheten att studera hur stjärnor och galaxer blir till.
Teleskopet befinner sig 1,5 miljoner kilometer från jorden och skickades upp den 25 december 2021. Speglarna på teleskopet har en total areal på 25 kvadratmeter. Dess förmåga att fånga upp infrarött ljus ger en unik bild av vårt universum.
De första ansatserna till Webb-teleskopet gjordes redan 1996, men själva byggandet började först 2008. Rymdteleskop skickades upp den 25 december 2021 och öppnade upp sina linser den 24 april i år. Teleskopet kretsar runt en punkt en och en halv miljon kilometer från jorden och ska vara funktionell i minst tio år.
Bilder från teleskopet har tidigare offentliggjorts, men det har bara varit testbilder. De bilderna visade redan hur revolutionerande bilderna är, sedan Hubble-teleskopet skickades ut i rymden 1990.
Sida vid sida är det lätt att se att det nya Webb-rymdteleskopet (till höger) kan ta bilder med en större detaljrikedom än sin 32 år äldre föregångare, Hubble-teleskopet (till vänster).