Svarta blommor och pansargroddjur kan leva i Trappist-1

Liv kan existera på tre planeter i planetsystemet Trappist-1. Nu har en biolog presenterat sina förslag på hur livet kan se ut. Här kan du se de främmande varelserna.

Utomjordingar

Tre planeter vid Trappist-1 kan vara täckta av lågt vatten med små spridda sjöar där liv kan trivas.

© JPL-Caltech/NASA

En kall stjärna som omges av sju stenplaneter. Så ser Trappist-1 ut.

Planetsystemet, som upptäcktes i maj 2017, har utsetts till årtiondets planetfynd. Stjärnan hyser nämligen tre planeter i den beboeliga zonen där levande varelser kan existera.

Nu har en biolog som är specialist på djurs utveckling presenterat sitt förslag på hur de främmande djuren och planeterna kan se ut.

Tuffa förhållanden råder på röda dvärgar

Trappist-1

Tre av stjärnans planeter kan hysa liv.

© JPL-Caltech/NASA

Trappist-1 ligger 39 ljusår från jorden och är en så kallad röd dvärgstjärna med en diameter motsvarande en tiondel av solens diameter.

Röda dvärgstjärnor skickar ut extrema mängder strålning i rymden. Utbrotten kan vara så pass kraftiga att de skapar magnetiska stormar som kan vara tusentals gånger starkare än de värsta solstormarna på jorden.

Även om ett magnetfält skyddar planeterna i Trappist-1 behöver eventuella djur därför att ha ett skydd mot strålningen.

Biologen föreställer sig därför att djuren är bepansrade med tjock hud och plattor. Djuren har dessutom kraftiga framben, så att de snabbt kan gräva ned sig under stjärnans utbrott.

Klicka här och ta en närmare titt på djuret:

Växter kryper längs marken

Röda dvärgar utstrålar inte speciellt mycket synligt ljus. Trappist-1 avger exempelvis bara 0,05 procent av solens ljus.

Växter behöver därför inte bara kunna utnyttja stjärnans synliga ljus utan även värmestrålningen sin fotosyntes. Bladen är förmodligen svarta eller dunkla då mörka färger absorberar mest värmestrålning.

I den karga miljön måste växterna gömma både rötter och vattendepåer under marken – precis som svampar gör – och breda ut sina blad nere vid markytan.

Klicka här och ta en närmare titt på växten: