Shutterstock
Astronaut tittar ut mot det universum vi aldrig kommer att kunna bo i.

Nobelpristagare i fysik: "Vi kommer aldrig bo på exoplaneter"

Nobelpristagaren i fysik år 2019, astrofysikern Michel Mayor, är övertygad om att rymden kryllar av liv och beboeliga planeter. Därför väcker uttalandet om exoplaneter, som är ett resultat av hans långa erfarenhet, också uppmärksamhet bland forskare.

"Lägg ner alla uttalanden som påstår att: 'Ok, det är bara att flytta till en annan planet när jorden inte går att bo på'. Om vi talar om exoplaneter bör vi vara tydliga med en sak: Vi kommer aldrig kunna bo på dem."

Detta nedslående påstående gav Michel Mayor nyhetsbyrån AFP och han grundar det på något väldigt enkelt - och samtidigt astronomiskt oförståeligt:

Avstånd.

Astrofysikern Michel Mayor tilldelas priset för att år 1995 ha upptäckt den första exoplaneten som kretsade runt en annan stjärna än solen. Sedan dess har astronomer kartlagt drygt 4 000 exoplaneter i universum.

Gemensamt för samtliga är att de ligger bortom mänsklig räckvidd, menar Nobelpristagaren.

Resan till k2-18 b, som är en av de jordliknande planeterna, kan du se här nedan. Det ger en uppfattning om hur långt avståndet dit är.

Artikeln fortsätter efter videon.

Video

Drömmen befinner sig 110 ljusår bort

Astronomernas nya hopp, k2-18 b, är en jordliknande planet som enligt forskarna har rätt storlek och kretsar på rätt avstånd runt sin stjärna så att det varken är för varmt eller för kallt. Och så finns där flytande vatten.

Det gör att villkoren för att människan ska kunna bo på k2-18 b är de rätta – och de är bättre än någon annanstans i universum om vi bortser från våra grannplaneter i solsystemet.

Utmaningen ligger dock i att den åtråvärda exoplaneten befinner sig 110 ljusår bort.

Om det ska översättas till kilometer får vi ett astronomisk tal. Det börjar med att en ljussekund är 300 000 kilometer.

300 000 X 60 (60 sekunder på en minut) X 60 (60 minuter på en timme) X 24 (24 timmar på ett dyg) X 365 (365 dagar på ett år) X 110 (antalet år som ljuset ska färdas innan det når k2-18 b) =

1 040 688 000 000 000 kilometer

Eller på ren svenska: Den jordliknande exoplaneten befinner sig 1,041 biljarder kilometer bort.

Ett tankeexperiment

Om vi använder den snabbaste bemannade luftfarkosten för att komma fram och kolonisera k2-18 b ska vi tända motorerna på Saturn V.

Denna raket uppnådde en topphastighet på 39 897 km/h när den flög tillbaka från månen 26 maj 1969.

Om vi flyger med Saturn V i den hastigheten - obehindrat, med gasen i botten och oändligt bränsle - tar det oss:

1 040 688 000 000 000 / 39 897 / 24 / 365 =

2 977 667 år

Med andra ord – Michel Mayor kan ha rätt i sitt påstående:

"Vi kommer aldrig bo på exoplaneter."