När vi söker efter ett nytt hem, är vi vanligen ute efter bättre luft, mer plats eller ett bättre läge.
Astronomer har gjort samma sak på den kosmiska bostadsmarknaden och pekat ut 24 exoplaneter som uppfyller kraven och inte bara kan vara beboeliga, utan till och med ha bättre livsvillkor än vårt eget jordklot.
Upptäckten av de beboeliga exoplaneterna kan både avgränsa sökområdet efter liv i universum, och samtidigt utöka möjligheten till andra planeter än bara jordens identiska tvillingar.
Varma, fuktiga och tunga planeter är mest beboeliga
Astronomerna från Washington State University har definierat ett antal planetkriterier som enligt vår befintliga kunskap säkerställer de bästa villkoren för liv.
Kriterierna omfattar bland annat planeter som jämfört med jorden är…
- äldre, så att planeten har haft längre tid att utveckla liv,
- En och en halv gång tyngre, så att planetens gravitationskraft håller kvar atmosfären bättre,
- i snitt fem grader varmare, så att djur och växter har bättre livsvillkor,
- samma luftfuktighet som i djungeln, där den biologiska mångfalden är som störst.
Med utgångspunkt i listan över dessa särdrag gick forskarna igenom databasen över de 4500 kända exoplaneterna och hittade 24 som matchade helt eller delvis.
En av planeterna – KOI 5715.01 – uppfyller flest kriterier och är enligt astronomerna den bästa kandidaten att ha bättre livsvillkor än jorden.
KOI 5715.01 (röd pil) har de mest optimala livsvillkoren som forskarna har upptäckt, eftersom den kretsar runt en så kallad K-stjärna, är mellan 5-8 miljarder år gammal och kan vara lite varmare än jorden. Grafen visar hur de totalt 24 beboeliga planeterna alla ligger i den beboeliga zonen runt sin stjärna. X-axeln visar avståndet till stjärnan i AU – avståndet mellan solen och jorden – och y-axeln visar stjärnans massa. Prickens storlek och färg visar planetens radie i förhållande till jorden, och färgen visar stjärnans temperatur.
Studien visar samtidigt att rätt grannområde är avgörande. Så kallade G-stjärnor som solen riskerar exempelvis att förbränna allt bränsle innan liv uppstår på planeterna runt dem.
Astronomerna rekommenderar i stället att man söker runt så kallade K-dvärgstjärnor, som kallare, lättare och mindre ljusstarka än solen, men samtidigt har en levnadstid på 20-70 miljarder år.
Ju längre planeten funnits, desto högre är sannolikheten att liv kan uppstå, men enligt forskarna har stjärnor de mest optimala villkoren för liv efter 5-8 miljarder år. Solen har funnits i knappt hälften av den antagna levnadstiden på cirka tio miljarder år.
Studie ger planetjakt inriktning
De 24 kandidaterna ligger allihop mer än 100 ljusår från jorden, och därmed utom räckhåll för vad Nasas nuvarande planetjagare, rymdteleskopet TESS, kan undersök i hög upplösning.
När en planet passerar framför sin stjärna, minskar ljusintensiteten. Detta registreras av TESS-teleskopet, och på så sätt kan Nasa upptäcka nya exoplaneter. Men TESS är inte tillräckligt kraftfullt för att avslöja detaljer om exempelvis exoplaneternas atmosfärer.
Men dessa utvalda exoplaneter kan utgöra en bruttolista för kommande rymdteleskop som James Webb, Habex och Luvior.
Enligt studien förtjänar dessa beboeliga planeter mer uppmärksamhet än planeter som identiska med jorden.
Kemiska livstecken
Framtida rymdteleskop som Habex och Luvoir kan skärma av ljuset från stjärnor och på så sätt observera stenplaneter. Reflexioner från planeterna visar vilka ämnen som finns i atmosfären och därmed om de har potential för liv.