Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

En superjord kretsar runt stjärnan HD 85512

Beboelig planet har till och med bättre livsvillkor än jorden

Forskare har upptäckt 24 beboeliga exoplaneter i vårt galaktiska kvarter, och en av dem har synnerligen gynnsamma livsvillkor – till och med bättre än här på jorden.

ESO/M. Kornmesser

När vi söker efter ett nytt hem, är vi vanligen ute efter bättre luft, mer plats eller ett bättre läge.

Astronomer har gjort samma sak på den kosmiska bostadsmarknaden och pekat ut 24 exoplaneter som uppfyller kraven och inte bara kan vara beboeliga, utan till och med ha bättre livsvillkor än vårt eget jordklot.

Upptäckten av de beboeliga exoplaneterna kan både avgränsa sökområdet efter liv i universum, och samtidigt utöka möjligheten till andra planeter än bara jordens identiska tvillingar.

Varma, fuktiga och tunga planeter är mest beboeliga

Astronomerna från Washington State University har definierat ett antal planetkriterier som enligt vår befintliga kunskap säkerställer de bästa villkoren för liv.

Kriterierna omfattar bland annat planeter som jämfört med jorden är…

  • äldre, så att planeten har haft längre tid att utveckla liv,
  • En och en halv gång tyngre, så att planetens gravitationskraft håller kvar atmosfären bättre,
  • i snitt fem grader varmare, så att djur och växter har bättre livsvillkor,
  • samma luftfuktighet som i djungeln, där den biologiska mångfalden är som störst.

Med utgångspunkt i listan över dessa särdrag gick forskarna igenom databasen över de 4500 kända exoplaneterna och hittade 24 som matchade helt eller delvis.

En av planeterna – KOI 5715.01 – uppfyller flest kriterier och är enligt astronomerna den bästa kandidaten att ha bättre livsvillkor än jorden.

Översikt över beboeliga exoplaneter och deras placering i den beboeliga zonen

KOI 5715.01 (röd pil) har de mest optimala livsvillkoren som forskarna har upptäckt, eftersom den kretsar runt en så kallad K-stjärna, är mellan 5-8 miljarder år gammal och kan vara lite varmare än jorden. Grafen visar hur de totalt 24 beboeliga planeterna alla ligger i den beboeliga zonen runt sin stjärna. X-axeln visar avståndet till stjärnan i AU – avståndet mellan solen och jorden – och y-axeln visar stjärnans massa. Prickens storlek och färg visar planetens radie i förhållande till jorden, och färgen visar stjärnans temperatur.

© Dirk Schulze-Makuch et al.

Studien visar samtidigt att rätt grannområde är avgörande. Så kallade G-stjärnor som solen riskerar exempelvis att förbränna allt bränsle innan liv uppstår på planeterna runt dem.

Astronomerna rekommenderar i stället att man söker runt så kallade K-dvärgstjärnor, som kallare, lättare och mindre ljusstarka än solen, men samtidigt har en levnadstid på 20-70 miljarder år.

Ju längre planeten funnits, desto högre är sannolikheten att liv kan uppstå, men enligt forskarna har stjärnor de mest optimala villkoren för liv efter 5-8 miljarder år. Solen har funnits i knappt hälften av den antagna levnadstiden på cirka tio miljarder år.

Studie ger planetjakt inriktning

De 24 kandidaterna ligger allihop mer än 100 ljusår från jorden, och därmed utom räckhåll för vad Nasas nuvarande planetjagare, rymdteleskopet TESS, kan undersök i hög upplösning.

När en planet passerar framför sin stjärna, minskar ljusintensiteten. Detta registreras av TESS-teleskopet, och på så sätt kan Nasa upptäcka nya exoplaneter. Men TESS är inte tillräckligt kraftfullt för att avslöja detaljer om exempelvis exoplaneternas atmosfärer.

Men dessa utvalda exoplaneter kan utgöra en bruttolista för kommande rymdteleskop som James Webb, Habex och Luvior.

Enligt studien förtjänar dessa beboeliga planeter mer uppmärksamhet än planeter som identiska med jorden.

© SETI Institute/JPL-Caltech/NASA

Kemiska livstecken

Framtida rymdteleskop som Habex och Luvoir kan skärma av ljuset från stjärnor och på så sätt observera stenplaneter. Reflexioner från planeterna visar vilka ämnen som finns i atmosfären och därmed om de har potential för liv.

  • © Shutterstock

    Vattenånga

    Vattenånga (H2O) i atmosfären kan tyda på hav och förutsättningar för liv.

  • © Shutterstock

    Syre och ozon

    Syre (O2) och ozon (O3) kan komma från fotosyntes i alger, växter och bakterier.

  • © Shutterstock

    Metan

    Metan (CH4) bildas i regel av levande organismer, exempelvis bakterier.

  • © Shutterstock

    Koldioxid

    Koldioxid (CO2) förekommer i djurs utandningsluft, men kan även härröra från vulkaner.

Läs också:

Mikrolinssi-ilmiö ympäröi taivaankappaleen loistavalla renkaalla
Exoplaneter

Planet på villovägar dundrar fram genom vår galax

5 minuter
Exoplaneter

Astronomer hittar kopia av jorden och solen

3 minuter
Exoplaneter
Exoplaneter

Liv kan hoppa mellan nyupptäckta planeter

1 minut

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj