För cirka 13,8 miljarder år sedan exploderade en liten punkt – en så kallad singularitet – och skapade universum, som vi känner det i dag.
Det är den mest vedertagna teorin om hur vårt universum skapades, och den 28 mars 1949 fick den det namn som vi använder i dag: Teorin om stora smällen.
Teorin presenterades för första gången av den belgiske prästen och astronomen Georges Lemaître 1931. Han beskrev hur universum hade en begynnelse och att begynnelsen uppstod när en "uratom" exploderade.
Skeptiker ansåg att teorin var religiös
Lemaîtres teori fick en blandad mottagning i astronomiska kretsar. Teorin kunde förklara astronomen Edwin Hubbles observationer om att universum konstant expanderar.
Den belgiske prästen Georges Lemaître var upphovsmannen till det vi i dag kallar stora smällen-teorin. Själv kallade han den "Hypotesen om uratomen".
Men teorin mötte också stor skepsis bland astronomer som ansåg att det var irrationellt och ovetenskapligt att tro att universum hade en begynnelse.
Skeptikerna menade att Lemaîtres teori grundades i hans religiösa övertygelse och var ett försök att visa att en gud hade skapat universum.
Ny teori gör universum oändligt
Den brittiske astronomen Fred Hoyle tillhörde de främsta skeptikerna av Lemaîtres teori.
I ett motsvar beskrev han den så kallade Steady State-teorin, som beskriver hur universum är oändligt, att det inte har en begynnelse och att det skapas ny materia fortlöpande i takt med universums expansion. En teori som sedan dess har motbevisats.
Diskussionerna rasade mellan anhängare av de olika teorierna under flera år.
These theories were based on the hypothesis that all the matter in the universe was created in one big bang at a particular time in the remote past. – Fred Hoyle. Brittisk astronom och stora smällen-förnekare, som gav teorin dess namn.
Stora smällen föds
År 1949 fick Fred Hoyle ett radioprogram på den brittiska radiokanalen BBC.
Den 28 mars gick han ut i etern för att tala om de olika teorierna om universums födelse – och huvudsakligen för att försvara sin egen Steady State-teori.
Under sändningen sade han att:
”Dessa teorier baseras på hypotesen att all materia i universum skapades med en stor smäll vid en viss tidpunkt i ett avlägset förflutet.”
Orden hänvisade till teorin om att universum skapades i en explosion vid en given tidpunkt. Det var första gången som Lemaîtres teori benämndes som the Big Bang.
Fred Hoyle lurades på Nobelpriset
Den brittiske astronomen var en kontroversiell figur på den brittiska forskningsscenen. Utöver hans motstånd mot stora smällen-teorin var han dessutom anhängare av teorin om panspermi – att livet var hoppet till jorden från någon annan plats i rymden. Och så menade han att influensa höll till i rymden mellan stjärnorna, och drogs mot jorden av solens aktivitet under vissa perioder.
Men det som upptog större delen av hans forskning var hur de tunga grundämnena skapades i centrum av stora, tunga stjärnor, som exploderar i supernovor – så kallad nukleosyntes. År 1983 gick Nobelpriset i fysik till William Alfred Fowler för hans arbete med just nukleosyntes. Det väckte förargelse bland forskare som ansåg att han borde ha delat priset med Hoyle.
Sedan dess har det spekulerats i att utelämnandet berodde på tidigare uttalanden från Hoyle. År 1974 fick Anthony Hewish Nobelpriset för sin upptäckt av pulsarer. Fred Hoyle var oenig med Nobelkommittén. Han ansåg att priset snarare borde ha gått till Jocelyn Bell – Hewish elev, som låg bakom forskningen som ledde till priset.
80-talet gjorde stora smällen folklig
BBC tog till sig uttrycket och stationen kallade nu Lemaîtres teori för stora smällen-teorin både i skrift och i etern.
Under det tidiga 1960-talet började namnet på allvar att dyka upp i vetenskapliga avhandlingar, men det var först under 1980-talet som allmänheten började använda begreppet stora smällen.
Hoyle gav aldrig upp
Sedan Georges Lemaîtres först beskrev sin teori 1931 har det funnits ett överflöd av vetenskapliga bevis för att han sannolikt hade rätt.
Fred Hoyle skulle dock aldrig erkänna teorin. Han justerade sin egen Steady State-teori, så att den kunde ta med de bevis som stödde stora smällen-teorin i beräkningen.
Den kontroversielle brittiske astronomen avled 2001 – säker i sin tro på att universum var oändligt.
