På kort tid kan en gammablixt skicka ut tio gånger så mycket energi som solen gör under hela sin tio miljarder långa livstid.
Därmed är de våldsamma blixtarna av kortvågig elektromagnetisk strålning i rymden också några av de mest extrema energiurladdningarna vi känner till.
Och nu har astronomerna kanske dessutom mätt upp den kraftigaste gammablixten någonsin – upp emot 18 gånger kraftfullare än det tidigare rekordet.
Syntes i flera timmar
Den nyupptäckta gammablixten har döpts till det svåruttalade namnet GRB 221009A och upptäcktes bland annat av systemen ombord på Nasas Swiftsatellit och Gemini South-teleskopet, som övervakar universum från bergsområdet Cerro Pachón i Chile.
Och nu riktar astronomer över hela världen sina teleskop mot signalen för att mäta den extrema efterglöden.
På bara 15 sekunder får Swiftsatellitens Burst Alert Telescope (BAT) syn på en gammablixt, slår fast dess position och skickar vidare data till andra teleskop.
Signalen från gammablixten kommer från en galax runt stjärnbilden Sagitta, eller Pilen, som den också kallas, och tros ha uppstått omkring 2,4 miljarder ljusår från jorden.
Där var den synlig för teleskopen i inte mindre än tio timmar, vilket innebär att den tillhör de längst iakttagna blixtarna någonsin.
Och inte nog med det. GRB 221009A kan även ha skickat ut den största energiurladdningen vi någonsin har mått upp från rymden.
Skapade rör i jordens atmosfär
Vanligtvis mäts de enorma rymdexplosionerna i gigaelektronvolt, även om några få blixtar har nått upp till en energinivå på en teraelektronvolt.
I den nyupptäckta explosionen mätte kinesiska Large High Altitude Air Shower Observatory fotoner med en energinivå på upp emot 18 teraelektronvolt.
Men informationen behöver bekräftas av andra astronomer innan den kosmiska rekordexplosionen kan skrivas in i historieböckerna.
Dessutom beskriver flera medier hur explosionen också orsakade kalabalik i jordens atmosfär och gav upphov till märkliga störningar i den långvågiga radiokommunikationen.
Swift-teleskopet fångade efterskenet från GRB 221009A-utbrottet ungefär en timme efter det att explosionen hade observerats. Ringarna i bilden bildas av röntgenstrålning, som sprids i det annars osynliga dammet.
Inträffar vart tusende år
Det är fortfarande oklart vad som orsakade den exceptionellt energirika explosionen, som astronomerna säger är en "händelse som bara sker en gång per tusen år".
Men forskarnas huvudmisstänkta är en döende jättestjärna, som har kollapsat och har skapat ett nytt svart hål.
Det är en process, i vilken det svarta hålet skjuter ut materia genom den kollapsande stjärnan, med närapå ljusets hastighet. Materian kolliderar därefter med resterna av stjärnan och skapar den extrema gammastrålningen.
Lär dig mer om hur gammablixtar kan uppstå här:
Kollapsande jättestjärna sänder ut dödsstrålar
Två massiva gammablixtar förmedlade 2019 viktig kunskap om dödsstrålarnas ursprung. De stödde bland annat teorin att fotoner accelereras av elektroner i en process kallad omvänd Comptonspridning.
Röd jätte brinner ut
En jättestjärna, med en massa omkring 40 gånger större än solens, förbrukar allt sitt bränsle och kollapsar.
Supernova exploderar
Temperaturen ökar till 100 biljoner °C, vilket leder till att partiklar kastas ut. De kolliderar med rester av stjärnan och orsakar en hypernova.
Svart hål skjuter ut materia
När ett svart hål bildas drivs ett skal av materia ut, med 99,9999 procent av ljusets hastighet, genom den kollapsande stjärnan.
Kollision skapar gammastrålning
Materian kolliderar med rester av stjärnans yttre atmosfär, vilket skapar en stor mängd gammastrålning med låg och medelhög energi.
Gasmoln pumpar in energi i fotoner
Mötet med den interstellära gasen accelererar elektroner, som överför energi till fotoner genom omvänd Comptonspridning.
Gammablixt skjuts i väg
Fotonerna kan bli en miljard gånger så energirika som vanligt ljus, varpå gammastrålning med extremt hög energi uppstår.