Astronomer har för första gången upptäckt en "bubbla av galaxer", en närmast obegriplig stor kosmisk struktur, som tros vara en fossilform av rester från tiden precis efter universums födelse, big bang.
Och den ligger på jordens galaktiska bakgård.
Daniel Pomarede, en astrofysiker vid Frankrikes kärnkraftskommission, förklarar att bubblan kan ses som ett slags "sfäriskt skal med ett hjärta inuti".
Inuti det hjärtat ligger Björnvaktarens superhop av galaxer som omges av ett enormt tomrum, som emellanåt kallas "det stora tomrummet".
Galaxbubblan ligger 820 miljoner ljusår från jordens galax, Vintergatan, och det kan låta som mycket när man tänker på att det är så långt ljuset med en hastighet på nästan 300 000 kilometer i sekunden hinner färdas på 820 miljoner år.
Men det ligger faktiskt ändå i det som astronomer ofta kallar "det närliggande universum".
Det rör sig också en gigantisk struktur. Bubblan uppskattas vara omkring en miljard ljusår bred – cirka 10 000 gånger så mycket som Vintergatan.
Skalet innehåller även andra superhopar av galaxer som astronomer redan har fått syn på. Det är bland annat Sloans Mur, en enorm murliknande kosmisk struktur av galaxer.
Enligt Daniel Pomarede är upptäckten av bubblan en del av en längre vetenskaplig process och den har bland annat bekräftat en teori som först lades fram av den amerikanske astrofysikern Jim Peebles.
Peebles teoretiserade att det i det tidiga universum – som då bestod av en varm soppa av plasma – skapades ljudvågor av gravitationskraften och strålningen i universum som uppkallades efter akustiska svängningar i baryoner (BAO).
Medan ljudvågorna färdades genom den varma plasman skapade de bubblor i den. Processen avstannade i takt med att universum blev allt kallare och de befintliga bubblorna frystes ned.
Astronomer upptäckte tecken på BAO:er redan 2005, när de tittade på data från närliggande galaxer. Men den nyligen upptäckta bubblan är den tidigast kända separata BAO, tror forskare.