Föreställ dig en planet, vars ena sida alltid vänder sig mot systemets stjärna och därmed badar i evigt ljus, medan den andra sidan alltid är vänd bort från stjärnan och därmed är lagd i ett oändligt, iskallt mörker.
Det kanske låter som ett manus till en science fiction-film, men planeter med låst eller bunden rotation är ganska vanliga, eftersom de finns runt röda dvärgstjärnor, som utgör upp emot 70 procent av de stjärnor du kan se på natthimlen.
Planeternas så kallade dagsida kan vara så glödhet att vatten inte kan existera på själva ytan. Samtidigt kan nattsidan vara så kall och ogästvänlig att vatten i alla former skulle frysa till is.
Men nu har forskare vid Kaliforniens universitet pekat ut ett specifikt område på exoplaneterna som faktiskt kan vara beboeligt. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Astrophysical Journal.
Den tunna nattsvarta zonerna i skiljelinjen, även kallat terminatorzonen, där de båda sidorna möts kan nämligen ha exakt rätt temperatur för att hysa liv.
Detta upptäckte astronomerna med hjälp av avancerade klimatmodeller som de normalt använder till att beräkna temperaturer, tryck, vind och luftfuktighet på jorden – med några få anpassningar som exempelvis en långsammare planetarisk omloppsbana runt stjärnan.
Så här skulle det beboeliga området runt en planet i bunden rotation kunna se ut enligt forskarna.
Enligt forskarna själva är det en av de första gångerna man har lyckats påvisa att den här sortens planeter faktiskt kan ha ett beboeligt bälte.
Tidigare har astronomer främst satsat på de exoplaneter som är täckta av hav i jakten på beboeliga områden i universum.
Men nu tror de amerikanska astronomerna att vi bör utvidga jakten så att också de tudelade exoplaneterna omfattas, även om de kan verka ogästvänliga på ovansidan. Samma uppmaning finns i en studie som publicerades i Astrobiology redan 2013.
"Genom att utforska dessa exotiska klimattillstånd ökar vi våra chanser att hitta och identifiera en beboelig planet inom den närmaste framtiden", säger Ana Lobo, som är forskningsledare för studien.