Astronauter skjuts upp i 28 000 km/h: "Det är som att jämföra en gammal folkvagn med en sprillans ny Tesla"
Nedräkningen till Nasas och Esas kommande rymdresa har börjat. På avfyrningsrampen står ett supermodernt rymdskepp redo att skjuta ut fyra astronauter i riktning mot den internationella rymdstationen ISS.
År 2015 besökte esa-astrounauten Andreas Mogensen den internationella rymdstationen ISS under ett så kallat sprintuppdrag som varade i tio dagar. Den här gången blir rymdstationen hans hem i ett halvår.
Insvepta i nattens mörker utanför de små fönstren sitter fyra orädda astronauter i vita dräkter på rad.
De strålande visiren pekar uppåt där de sitter, upplyfta drygt 70 meter ovanför det legendariska rymdcentret Kennedy Space Center i Florida, USA.
Beredda. Nervösa. Fokuserade.
Redo att flyga framåt, uppåt, genom himlens gränslösa natt där tid och rum flyter ihop.
Ivriga att lägga till i rymdens kosmiska hamn.
Ett sista ögonkast ned i avgrunden, där familjer, rymdentusiaster, forskare och ingenjörer står förenade i lika delar oro och anspänning.
Tystnaden sänker sig – och så inleds nedräkningen. Orden "T-minus 10... 9... 8..." ekar och får fyra hjärtan att banka i takt med varje sekund.
Vid "T-minus 3... 2... 1..." bryter ett crescendo av ett dånande buller ut.
Som en symfoni av mänsklig uppfinningsrikedom och beslutsamhet.
Jorden skakar under fötterna på åskådarna när rymdskeppet elegant stiger mot himlen och trotsar gravitationskraften.
Och långsamt försvinner dess silhuett i stratosfären.
Det är scenariot när SpaceX Crew Dragon den 25 augusti, klockan 09:49 centraleuropeisk tid, stiger till väders i natthimlen med kurs mot den internationella rymdstationen.
Ett extremt modernt uppdrag
Som pilot sitter den danske astronaut Andreas Mogensen med ett massivt ansvar på sina axlar.
När Crew Dragon-rymdskeppet skär sig fram genom atmosfärens fem lager i 28 000 km/h krävs det kallblodig koncentration och handlingskraft om någonting går fel.
Men Andreas Mogensen är inte nervös. Han vet att denna rymdresa görs med världens ledande rymdfartsteknik.
Illustrerad Vetenskap har haft tillfälle att prata med den danske astronauten, som snart kan kalla rymden sitt hem, om det toppmoderna rymdskeppet och den otroliga färden mot ISS.
Vad kan du berätta om det rymdskepp du ska flyga?
"Dragon är ett extremt modernt rymdskepp. Man skulle kunna säga att det jämfört med den ryska Soyuz TMA-18M som jag flög med förra gången, så är det som att jämföra en gammal folkvagn med en sprillans ny Tesla. Våra säten är exempelvis anpassade efter varje individuell astronaut och det finns mycket mer plats i Dragon än i Soyuz."
Dragon-rymdskeppet är en delvis återanvändbar rymdfarkost, som är utvecklad av den amerikanska luftfartsföretaget SpaceX för flygningar till och från den internationella rymdstationen.
Andreas Mogensen
- Född den 2 november 1976 i Köpenhamn. Har sedan 2016 bott i Houston, Texas, med sin fru och deras tre barn.
- Utbildad civilingenjör med inriktning på rymd- och luftfartsteknik vid Imperial College i London och doktorsgrad i rymdfart vid University of Texas i Austin.
- Utvaldes 2009 som en av bara fem astronautrekryter till den europeiska astronautkåren i konkurrens med 8 400 andra kandidater.
- Är till vardags anställd vid det amerikanska rymdorganet, Nasa, som representant för det europeiska rymdorganet, Esa.
- Blev den 2 september 2015 den första dansken i rymden när han deltog i ett 10-dagarsuppdrag till den internationella rymdstationen (ISS).
- Den 25 augusti 2023 ska kan skickas upp till ISS igen – denna gång i ett halvår.
Dragon-rymdskeppet flyger automatiskt, så om allt går enligt SpaceX plan blir Andreas uppgift enbart att övervaka systemen.
"Allting implementeras genom programvara och det mesta styrs av datorer. Det innebär också att det finns färre fysiska knappar än i de flesta tidigare rymdfarkosterna, som har haft massor av knappar. Men vi kan fortfarande ta över styrningen manuellt om något går på tok."
Manuell flygning sker via Dragons pekskärmar. Handskarna på Andreas rymddräkt är anpassade för pekskärmarna, så att han kan använda skärmen medan han har på sig dräkten.
Det är här, högst upp i den 70 meter höga SpaceX Falcon 9-raketen, som Andreas Mogensen ska sitta som pilot i Dragon-rymdskeppet. Andreas ska sitta i det andra sätet från vänster – precis under rymdskeppets pekskärmar.
Det cirka 8 meter höga rymdskeppet skjuts i väg på toppen av en 70 meter hög SpaceX Falcon 9-raket.
Falcon 9-raketens uppgift är att skapa tillräckligt stor kraft för att skjuta ut Dragon-rymdskeppet i rymden. Raketen drivs av nio motorer som förbränner flytande syre och raketbränslet RP-1.
"Falcon 9-raketen består av två delar. Den nedersta rymmer raketens motorer och bränsletank, medan den övre delen kan bära satelliter och olika sorters utrustning. Under uppskjutningen skiljs de båda delarna åt efter ett par minuter. Den nedre delen återvänder och landar på jorden igen, medan den övre delen sköter uppgiften att placera oss i en omloppsbana innan den kopplas loss efter omkring åtta minuter och bränns upp i atmosfären", förklarar Andreas Mogensen.
Dragon-rymdskeppet framstår som litet jämfört med den 70 meter höga SpaceX Falcon 9-raketen, som ska skicka ut dem i omloppsbanan runt jorden. Trots det klarar den av den fortsatta resan på egen hand efter att raketens andra del faller bort bara åtta minuter efter uppskjutningen.
Kosmisk tafatt
När Dragon-rymdskeppet har hamnat i omlopp runt jorden är det dags att komma i kapp ISS, som också ligger i en omloppsbana.
Det tar cirka 24 timmar – och därefter ska rymdskeppet lägga an vid rymdstationen.
Hur går tillkopplingen till ISS till?
"Dragon dockar automatiskt till rymdstationen. Den använder raketmotorerna till att sänka hastigheten och anpassa sig efter rymdstationens hastighet och omloppsbana. När vi har kommit tillräckligt nära gör Dragon små positionsändringar för att uppnå exakt den position som krävs för den slutliga inflygningen."
När Dragon-rymdskeppet närmar sig den internationella rymdstationen ISS kommer dess övre kapsel att öppnas under inflygningen mot rymdstationens dockningsport.
När rymdskeppet ligger i en jämn bana 220 meter utanför rymdstationens tredje dockningsport påbörjas inflygningen så långsamt att rymdskeppet bara rör sig ett par centimeter i sekunden.
"Vi ska pricka den dockningsport som heter PMA3. Det står för Pressurized Mating Adapter och fungerar som ett gränssnitt mellan rymdstationens dockningsadapter och tryckmodul. Rymdskeppet kommer första att anknytas till en dockningsadapter. Därefter kan vi öppna locken på båda sidorna av PMA och på så sätt utjämna utväxlingen av energi och tryck."
Den svävande äventyraren
De sista fem dagarna fram till uppskjutningen har Andreas Mogensen tillbringat i Kennedy Space Center i Florida.
Där kommer han för sista gången på ett halvår att känna hur gravitationen pressar ned honom mot madrassen när han går och lägger sig.
De kommande 180 kvällarna svävar han i sängen.
"Jag ska sova i en sängkammare, men det kan nog bäst beskrivas som ett pyttelitet skåp. Stående, eller liggande, vilket ju inte spelar någon roll i rymden."
Andreas Mogensen ser fram emot avresan.
Det gör han därför att hans arbete symboliserar mänsklighetens kollektiva längtan efter att utforska universums oändliga värld.
"Jag älskar äventyret och upptäcktsresan. Det är därför vi är här. För att upptäcka något nytt och lära oss mer", understryker Andreas Mogensen.