Känner du igen dig i att sitta och dagdrömma lite och komma att tänka på vad som skulle hända om en planet till plötsligt damp ned i vårt solsystem?
Jaså inte. Det var i alla fall vad en astrofysiker vid Stephen Kane University i Kalifornien nyligen har gjort ett experiment om, och med hjälp av avancerade simuleringar har han fått svar på just den frågan.
Resultatet, som har publicerats i The Planetary Science Journal är ingenting för känsliga astrosjälar.
För även om studien kanske mest av allt låter som ett tankeexperiment på LSD är den faktiskt inte helt gripen ur luften.
Vintergatan rymmer nämligen miljardtals stjärnor och var och en av dem har i genomsnitt en planet som ligger i omlopp runt den.
Därför vet vi också att det finns en uppsjö av olika stjärnsystem och att ingen av de tusentals system som hittills har upptäckts, har exakt samma konstellation som vårt eget.
I vårt solsystem har vi exempelvis inte en stenplanet som är många, många gånger större än jorden – en så kallad superjord.
Den största stenplaneten vi har är jorden. Och den minsta gasjätten är Neptunus, som är fyra gånger bredare och 17 gånger med massiv än vår egna planet. Det finns inga mellanting – och det är faktiskt lite ovanligt.
"I andra stjärnsystem finns det många planeter med massor i det spannet", säger astrofysikern Stephen Kane, som ligger bakom det nya experimentet i ett pressmeddelande.
Planet skulle förändra allt
Den andra hypotetiska bristen i vårt solsystem hittar vi i den gapande stora klyftan mellan Mars och Jupiter, eller mellan stenvärdarna och de gasfyllda, där asteroidbältet tronar över miljontals kilometer.
"Planetforskare önskar ofta att det fanns någonting mellan de båda planeterna. Det blir liksom ett tomt utrymme", säger Stephen Kane, som förklarar att de två "bristerna" i vårt stjärnsystem kan dölja viktig kunskap om själva arkitekturen i solsystemet, men även om jordens utveckling.
Planeternas ordningsföljd
Ordningsföljden av solsystemets planeter:
- Merkurius - 57,91 miljoner kilometer från solen.
- Venus - 108, 940 miljoner kilometer från solen.
- Jorden - 149, 6 miljoner kilometer från solen.
- Mars - 227,9 miljoner kilometer från solen.
- Jupiter - 778,5 miljoner kilometer från solen
- Saturnus - 1,4 miljarder kilometer från solen.
- Uranus - 2,88 miljarder kilometer från solen.
- Neptunus - 4,5 miljarder kilometer från solen.
Planeternas avstånd till solen varierar, eftersom deras bana runt solen inte är en perfekt cirkel, utan snarare en ellips. Avstånden i listan anger därför ett genomsnittligt avstånd.
Därför gjorde astrofysikern en dynamisk datorsimulering av en planet mellan Mars och Jupiter med olika massor och därmed också hur planeten skulle påverka alla de andra planeternas omloppsbanor.
Resultatet var lindrigt talat en katastrof för solsystemet så som vi känner det.
"Den fiktiva planeten ger Jupiter en knuff som är tillräckligt kraftig för att destabilisera allt annat", förklarar forskaren.
Skulle sabotera planeternas banor
Med en massa 318 gånger jordens är Jupiter mycket större än alla de andra planeterna tillsammans. Om en superjord, en förbipasserande stjärna eller något annat himlaobjekt rubba Jupiter det minsta lilla, skulle alla andra planeter påverkas, förklarar Kane.
Beroende på massan och des exakta placeringen av en fiktiv superjord, skulle dess närvaro till slut kunna stöta ut Merkurius och Venus samt jorden från solsystemet. Den skulle också sabotera Uranus och Neptuns banor och kasta ut dem i yttre rymden.
Om superjorden ändrade jordens bana, skulle det göra vår blåa planet markant mindre beboelig än den är i dag, och potentiellt avsluta allt liv på planeten.
Därför har fysikerns experiment också gett honom förnyad respekt för den delikata ordningen av planeter som håller ihop runt solen.
"Det hela fungerar som ett invecklat urverk. Kasta in mer i maskineriet och allt kan gå förlorat", avslutar Kane.