ESA-astronaut om rymdforskningens viktigaste fråga: "Jag är säker på att det finns liv i universum"
Astronauten Andreas Mogensen beger sig om ett par dagar ut i rymden ombord på SpaceX expedition till den internationella rymdstationen, ISS. Före avfärd fick Illustrerad Vetenskap tillfälle att ställa den högaktuella frågan om ufon och liv i universum.
Även om Andreas Mogensen varken förväntar sig att stöta på ufon eller rymdvarelser på sitt kommande uppdrag till den internationella rymdstationen (ISS), så är han övertygad om att en eller annan livsform existerar bland universums många miljarder stjärnor och planeter.
År 1947 störtade ett skinande metallobjekt ned nära den lilla staden Roswell, New Mexico.
Den amerikanska armén meddelade att det var en väderballong, men händelsen blev startskottet på otaliga inrapporterade observationer av ufon.
I dag förnekar inte forskare att rymdvarelser kan existera, men majoriteten tror att det finns mer sannolika förklaringar.
Nyligen fick ufo-entusiaster i hela världen flera nya guldkorn att studera.
Tre före detta högt stående militärer vid den amerikanska flottan hävdade under ed att den amerikanska regeringen besitter mycket större kunskaper om ufon än de berättar för allmänheten.
Medan ett stort antal observationer av oförklarliga flygande objekt under årens lopp har förklarats av naturliga fenomen förblir det den amerikanska flottan påstås ha bevittnat ett mysterium.
Den danske astronauten Andreas Mogensen, som på fredag morgon skickas ut i rymden på ett sex månader långt uppdrag, har aldrig sett vare sig ufon eller rymdvarelser.
Men som kosmisk upptäcktsresande och professionell astronaut är han djupt fascinerad av möjligheten till liv i universum.
Vi har pratat med Andreas Mogensen om ufon, rymdvarelser i luftrummet rakt ovanför oss och om möjligheten till liv i universum.
Den eviga frågan
Medan Andreas Mogensen tror att många observationer kan förklaras av ljus som sänds ut från bland annat satelliter och meteorer, som reflekterar tillbaka solens ljus mot jorden, så hoppas han att det finns liv där ute.
Det pratas mycket om ufon för närvarande. Hur förhåller man sig till den frågan som astronaut?
"Jag skulle önska att jag fick träffa en rymdvarelse. Det hade ju varit människans största upptäckt någonsin. Anledningen till att vi vill åka till Mars är bland annat därför att vi vill förstå om liv kan uppstå på andra platser. Och för det är Mars den perfekta planeten, eftersom vi tror att det tidigare har funnits flytande vatten på Mars. Så frågan om liv i rymden är en av de allra största vi arbetar med inom rymdforskningen."
Andreas Mogensen
- Född den 2 november 1976 i Köpenhamn. Har sedan 2016 bott i Houston, Texas, med sin fru och deras tre barn.
- Utbildad civilingenjör med inriktning på rymd- och luftfartsteknik vid Imperial College i London och doktorsgrad i rymdfart vid University of Texas i Austin.
- Utvaldes 2009 som en av bara fem astronautrekryter till den europeiska astronautkåren i konkurrens med 8 400 andra kandidater.
- Är till vardags anställd vid det amerikanska rymdorganet, Nasa, som representant för det europeiska rymdorganet, Esa.
- Blev den 2 september 2015 den första dansken i rymden när han deltog i ett 10-dagarsuppdrag till den internationella rymdstationen (ISS).
- Den 25 augusti 2023 ska kan skickas upp till ISS igen – denna gång i ett halvår.
Det går naturligtvis inte att veta hur många främmande civilisationer som teoretiskt sett kan existera. Astronomernas gissningar sträcker sig från noll till hundratusentals.
En del forskare anser att det mest sannolika svaret är att vi aldrig kommer att kontaktas av rymdvarelser, av den enkla anledningen att de inte existerar. De tar helt avstånd från ufo-observationer och är av åsikten att förklaringen är att de är synvillor.
"Jag skulle verkligen bli djupt chockerad om det visade sig inte finnas liv på någon av alla miljarder planeter." Andreas Mogensen, doktor i rymdteknik och astronaut vid det europeiska rymdorganet, European Space Agency (ESA)
När rymdföretaget SpaceX, som ligger bakom Andreas Mogensens kommande rymdresa, 2019 skickade ut 1 600 Starlink-satelliter i omloppsbanor, ledde det till hundratals falska ufo-observationer.
Andra forskare tror att chansen att upptäcka ufon och rymdvarelser är betydande, enbart därför att universum är så ofantligt enormt att vi inte i realiteten kan förstå dess möjligheter och begränsningar.
Andreas Mogensen delar den övertygelsen.
Livets oas ligger långt ifrån oss
Livet har inte lika goda villkor i vår galax. Sannolikheten att hitta bebodda planeter är störst i ett bälte minst 7 000 ljusår från Vintergatans centrum.
Esa-astronauten från Danmark köper dock inte på påståendet att USA döljer bevis om ufon och rymdvarelser för omvärlden, men han är övertygad om att vår planet inte är den ena som hyser liv.
Tror du att det finns ufon och rymdvarelser?
"Jag tror inte att vi har fått besök av rymdvarelser, men jag tror absolut att det finns liv i universum. Sannolikheten för liv på andra platser i universum är stor, av den enkla anledningen att universum är så stort. Jag skulle verkligen bli djupt chockerad om det visade sig inte finnas liv på någon av alla miljarder planeter. Det betyder självfallet inte att det är intelligent liv, men det skulle överraska mig mycket om det inte fanns mikroorganismer, växter och djur på andra platser i universum."
Exoplaneter ökar chansen för intelligent liv
Enligt den breda forskningen innebär just universums storlek och galaxernas oändliga antal planeter och stjärnor att sannolikheten för att det existerar annat intelligent liv utanför jorden är relativt stor
Jakten på så kallade exoplaneter, vilket vill säga planeter som ligger i omlopp runt andra stjärnor än solen, har intensifierats under det senaste årtiondet.
En del exoplaneter anses nämligen vara beboeliga, därför att de har samma massa som jorden och rätt avstånd till sina stjärnor, så att det kan existera flytande vatten på ytan.
Den närmaste exoplaneten ligger mindre än 20 ljusår bort i vår kosmiska "bakgård", vilket har väckt forskarnas tro på att det kan finnas liv på andra platser i rymden.
Tre planeter är särskilt intressanta
En studie från 2020 pekade ut tre planeter som är nära att uppfylla samtliga kriterier för ett beboeligt klot.
“Varför skulle jorden vara unik?”
Så varför har vi fortfarande inte kontaktats om sannolikheten för liv i universum tydligen är avsevärd?
Denna paradox har fått namnet Fermis paradox, som beskriver motsättningen mellan våra bristande bevis för intelligent icke-jordiskt liv trots att sannolikheten för att det finns är hög, baserat på vad vi vet om universum.
Fermis paradox kan i enkelhet besvaras på två sätt.
Antingen undviker andra civilisationer att kontakta oss av rädsla för att avslöja sin position, eller för att de har utvecklat mer avancerad teknik än radiovågor, vars signaler vår teknik inte kan uppfatta.
Eller så är livet på jorden unikt. Det tror dock inte Andreas Mogensen på.
"Det finns inte bara miljardtals stjärnor i vår egen galax, det finns dessutom miljarder planeter utanför Vintergatan. Varför skulle jorden vara den enda platsen där det har uppstått liv när det finns så många planeter?"