3 expeditioner ska hämta månsten och Marsdamm

Inom de kommande åren ska rymdfarkoster hämta prover från våra närmaste grannar och föra hem dem till jorden. Proven ska inte bara avslöja himlakropparnas nuvarande geologi utan även visa oss vilka byggstenar som skapade solsystemet.

Inom de kommande åren ska rymdfarkoster hämta prover från våra närmaste grannar och föra hem dem till jorden. Proven ska inte bara avslöja himlakropparnas nuvarande geologi utan även visa oss vilka byggstenar som skapade solsystemet.

NASA

MÅNEN

Chang’e 5 skal lande ved den udslukte vulkan, Mons Rümker, på en af Månens store, mørke sletter af størknet lava.

© NASA Goddard

Borrprover visar ungt månlandskap

Den 24 november skickade den kinesiska rymdfartsmyndigheten iväg sitt hittills viktigaste robotuppdrag Chang'e 5 till månen. Cirka 2 200 sekunder efter uppskjutningen separerades månsonden från raketen och sonden är nu på väg mot månen. Uppdraget går ut på att samla in två kilo månsten och damm från en ung lavaslätt och föra tillbaka det till jorden.

Chang’e 5 lyfte från Wenchang Space Launch Center i Hainanprovinsen i Kina. Uppskjutningen var planerad till mars 2020, men på grund av pandemin sköts den upp till slutet av november.

© Chinese National Space Administration

När farkosten har placerats i omloppsbana runt månen delar den sig i två. Den ena hälften fortsätter i omloppsbana medan den andra, som är utrustad med en borrmaskin och en robotarm, landar på månen.

Prover samlas in och placeras i en liten uppstigningsmodul som lämnar månen och ansluter till farkosten som ligger i omloppsbana. Därefter går ­färden till jorden, där forskarna kan analysera proverna i laboratorier.

Chang’e 5 ska landa vid Mons Rümker, en sedan länge slocknad vulkan på en av månens stora mörka slätter av stelnad lava. Den relativt unga ytan där bildades sannolikt för endast 1,3 miljarder år sedan. Proverna kan påvisa månens innehåll och fastställa dess geologiska historia.

Borr och skovel tar månprover

MARS

Rover samlar in rött damm

Robotfordon som Curiosity har sofistikerade instrument som kan förse oss med stora mängder data om mineral på Mars. Inget slår dock grundliga analyser i laboratorier på ­jorden. Därför ska amerikanska Nasa och europeiska ESA år 2026 samarbeta om en Marsexpedition.

Man ska samla in prover som den kommande Mars 2020-rovern ska hitta och lämna efter sig på ytan för senare transport till jorden.

Det japanska rymdorganet Jaxa planerar en färd till Mars två månar, varifrån man år 2029 ska skicka tillbaka prover från Phobos för att kunna studera månbildningen.

KOMET

CAESAR-fartøjet sendes efter planen op i august 2024 for at hente en prøve fra kometen 67P/Tjurjumov-Gerasimenko.

© NASA

Känd komet får nytt besök

År 2014 fick 67P/Tjurjumov-Gerasimenko besök av en europeisk sond.

Nu vill även amerikanerna besöka kometen för att ta prover från några av solsystemets äldsta himlakroppar, som innehåller samma typ av molekyler som solen och planeterna.

Farkosten Caesar ska sändas upp i augusti 2024 och komma fram fem år senare, men först år 2038 kommer en kapsel med material att återvända till jorden.