3 expeditioner ska hämta månsten och Marsdamm

Inom de kommande åren ska rymdfarkoster hämta prover från våra närmaste grannar och föra hem dem till jorden. Proven ska inte bara avslöja himlakropparnas nuvarande geologi utan även visa oss vilka byggstenar som skapade solsystemet.

NASA

MARS

Rover samlar in rött damm

Robotfordon som Curiosity har sofistikerade instrument som kan förse oss med stora mängder data om mineral på Mars. Inget slår dock grundliga analyser i laboratorier på ­jorden. Därför ska amerikanska Nasa och europeiska ESA år 2026 samarbeta om en Marsexpedition.

Man ska samla in prover som den kommande Mars 2020-rovern ska hitta och lämna efter sig på ytan för senare transport till jorden.

Det japanska rymdorganet Jaxa planerar en färd till Mars två månar, varifrån man år 2029 ska skicka tillbaka prover från Phobos för att kunna studera månbildningen.

MÅNEN

Chang’e 5 skal lande ved den udslukte vulkan, Mons Rümker, på en af Månens store, mørke sletter af størknet lava.

© NASA Goddard

Borrprover visar ungt månlandskap

Med farkosten Change 5 skickar den kinesiska rymdorganisationen sitt hittills mest ambitiösa robotuppdrag till månen i början av 2020. Två kilo stenar och damm från en ung lavaslätt ska skickas tillbaka till jorden.

När farkosten har placerats i omloppsbana runt månen delar den sig i två. Den ena hälften fortsätter i omloppsbana medan den andra, som är utrustad med en borrmaskin och en robotarm, landar på månen.

Prover samlas in och placeras i en liten uppstigningsmodul som lämnar månen och ansluter till farkosten som ligger i omloppsbana. Därefter går ­färden till jorden, där forskarna kan analysera proverna i laboratorier.

Chang’e 5 ska landa vid Mons Rümker, en sedan länge slocknad vulkan på en av månens stora mörka slätter av stelnad lava. Den relativt unga ytan där bildades sannolikt för endast 1,3 miljarder år sedan. Proverna kan påvisa månens innehåll och fastställa dess geologiska historia.

Borr och skovel tar månprover

  • 1.

    Den 3,8 ton tunga, fyrbenta landningsmodulen med uppstigningsmodulen överst landar vid Mons Rümker.

  • 2.

    Man borrar två meter ner i månens yta. Borrproverna skickas därefter genom rör till provbehållaren.

  • 3.

    En robotarm med en liten skovel längst ut samlar upp småsten och damm från ytan och lägger materialet i provbehållaren.

  • 4.

    Uppstigningsmodulen sänds upp och möter kretsloppsfarkosten. Där förs provet över till landningskapseln.

  • 5.

    Landningskapseln med proverna släpps ner genom atmosfären och landar med fallskärm i Inre Mongoliet i Kina.

KOMET

CAESAR-fartøjet sendes efter planen op i august 2024 for at hente en prøve fra kometen 67P/Tjurjumov-Gerasimenko.

© NASA

Känd komet får nytt besök

År 2014 fick 67P/Tjurjumov-Gerasimenko besök av en europeisk sond.

Nu vill även amerikanerna besöka kometen för att ta prover från några av solsystemets äldsta himlakroppar, som innehåller samma typ av molekyler som solen och planeterna.

Farkosten Caesar ska sändas upp i augusti 2024 och komma fram fem år senare, men först år 2038 kommer en kapsel med material att återvända till jorden.

Läs också:

Rymdresor

Astronaut spelar golf på månen

1 minut
Exoplaneter

Resan till Proxima B

13 minuter
Är månens baksida annorlunda än framsidan?
Månen

Hur ser månens baksida ut?

0 minuter
Mest populära

Logga in

Fel: Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
VisaDölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!