Pressefoto
Vätgas vätgaståg

Världens första vätgaståg med passagerare går som på räls i Tyskland

I Tyskland var det nyligen världspremiär för det supergröna vätgaståget för passagerartrafik. Och fler är på väg.

Världens första passagerartåg som drivs till 100 procent av vätgasbränsleceller kör fram på rälsen i den nordtyska delstaten Niedersachsen efter mer än fem års testkörningar.

När de helt nya, koldioxidfria tågen slingrar sig fram på den 126 kilometer långa sträckan genom städerna Cuxhaven, Bremerhaven, Bremervörde och Buxtehude släpper de enbart ut ånga och kondensvatten.

Det uppger den franska tåg- och transporttillverkaren Alstom i ett pressmeddelande efter att ha levererat de första 14 tågen (med namnet Coradia iLint) till Niedersachsens regionala trafikbolag LNVG.

Körs hela dagen på en laddning

De 14 tågen, som har kostat motsvarande en miljard svenska kronor, kommer att ha tagits i bruk före årets slut och successivt ersätta 15 dieseltåg i spåren i Niedersachsen.

Varje tåg har en räckvidd på 1 000 kilometer på en full laddning och laddas bara en gång per dag.

Vätgasladdningen av tågens bränsleceller sker på en vätgasstation som tillhandahålls av projektpartnern och energibolaget Linde i Bremervörde längs den 126 kilometer långa tågbanan.

Där finns 64 lagertankar med 500 bar högtryck samt sex vätgaskompressorer och två bränslepumpar redo att tanka tågen.

Vätgas är dock inget "mirakelmedel", eftersom det ofta behövs el från elnätet för att producera vätgas. Men enligt de ansvariga bakom de nya tågen är planen att det vid den nuvarande vätgasstationen ska byggas anläggningar för förnybara energikällor för att generera vätgasen.

Samtidigt hävdar de att vätgasproduktion trots allt innebär en betydligt mindre miljöbelastning eftersom ett kilo vätgas ersätter 4,5 liter diesel i tågdriften.

Så fungerar tågets bränsleceller

Det är i tågens bränsleceller som vätet används för framdrivning, där den elektrokemiska processen inuti bränslecellen omvandlar vätgas till elektricitet.

Det görs med hjälp av bränslecellens två elektroder – en negativt laddad anod och en positiv katod – som likt ett batteri separeras av en jonledande vätska, en så kallad elektrolyt.

Vätgas förs till anoden medan katoden matas med syre.

Anoden separerar därefter vätejoner som leds mot katoden genom elektrolyten. Där separeras även elektroner, som attraheras av den positivt laddade katoden och leds utanför elektrolyten genom en tråd, som skapar elektrisk ström.

Elektriciteten gör att tågen kan köra i upp till 140 kilometer i timmen, samtidigt som katodens syre- och vätejoner omvandlas till vatten och värme, vilket blir tågens enda "förorening".

Väte vinner mark

På grund av den miljövänliga effekten vinner nu bränsleceller, efter decennier i testlaboratorier, mark på flera fronter inom bland annat transportmedel och för lagring av förnybar energi från till exempel vindkraftverk.

Alltefter som vi har lärt oss att hantera det explosiva elementet lyfts bland annat vätgasbilar fram av flera analytiker som framtidens gröna transportmedel i konkurrens med traditionella elbilar.

Under 2020 uppskattade konsultföretaget PWC att bränslecellsbilar, på grund av höga elpriser i vissa industriländer, till och med kan gå om elbilar i effektivitet under de kommande decennierna.

I luften genomförs även experiment med vätgasflygplan, som flyger nästan koldioxidfritt och tyst, dock inte på reguljära linjer.

På tågfronten har Alstom ingått kontrakt med ytterligare en tysk delstat, samtidigt som företagets vätgaståg även anländer till Italien och Frankrike efter testkörningar i flera länder.