HYPERLOOP: Studenter ger sig in tågkapplöpningen

Holländska Delft Hyperloop presenterar den 20 februari de senaste planerna för deras version av Elon Musks höghastighetståg. Illustrerad Vetenskap fick en exklusiv smygtitt bakom kulisserna.

Med det magnetiska svävartåget – Hyperloop – tar en resa från Stockholm till Paris mindre än en timme.

© Delft Hyperloop

För omkring sju år sedan snubblade den fysikstuderande Edouard Schneiders över ett intressant transportkoncept: Ett blixtsnabbt vakuumtåg kallat Hyperloop.

Sedan dess har han undrat varför transportmedlet låter vänta på sig.

I år fick han till slut en enastående möjlighet att ta paus i sin utbildning och sätta fart på utvecklingen av höghastighetståget – som lagledare för 36 studiekamrater på det tekniska universitetet i staden Delft i Holland.

Alla studenter som arbetar med Delft Hyperloop får varken pengar eller samlar studiepoäng genom att delta i projektet.

Projektet är helt beroende av medarbetarnas egna, frivilliga insats. Arbetsdagen börjar klockan nio och de ivriga studenterna går sällan hem före klockan tio på kvällen.

Stockholm–Paris på under en timme

Edouard Schneiders och en annan deltagare i projektet – Maaike Hakker – tar emot oss i en gammal byggnad, som universitetet har ställt till förfogande för Delft Hyperloop.

Som besökare kan man inte bara traska in – det som pågår där är topphemligt.

Hyperloop – en idé av visionären Elon Musk – är ett höghastighetståg som enligt planen ska komma upp i hastigheter på upp till 1 200 km/h.

Med den hastigheten tar en resa från Stockholm till Paris mindre än en timme.

Hyperloop-tåget är ett slags kapsel (eller pod på engelska), som far från genom ert rör.

Musk försöker hitta de bästa och mest realistiska förslagen till Hyperloop bland ett flertal konkurrenter.

Och det holländska laget bakom Delft Hyperloop har redan vunnit en av tävlingarna.

Maaike och Edouard är lite försiktiga när de berättar om projektet för att inte avslöja de tekniska detaljerna. De vill nämligen även delta i nästa tävling – med ett ännu bättre bidrag.

Laget bakom Delft Hyperloop.

© Delft Hyperloop

Blixtsnabb resa ska vara bekväm också

Hyperloop-logotypen finns överallt: På banners, på skjortorna som våra värdar bär, och på kopparna vi serveras kaffe i.

Delft Hyperloop är en ideell stiftelse, men ger ett ytterst professionellt intryck.

Projektet har också medarbetare till lite av allt. De flesta arbetar med tekniken – de riktiga nördarna, som Maaike säger med ett brett leende.

Själv är Maaike chef över marknadsföring och ekonomi. Andra medarbetare slipar på designen och ska se till att resan blir så komfortabel som möjligt för passagerarna.

Bekvämlighet är nämligen ingen självklarhet när man susar fram i ett rör nära ljudets hastighet.

Dreamteam-kultur garanterar detaljerna

Det holländska arbetslaget försöker överträffa konkurrenter i SpaceX Hyperloop Pod Competition när det gäller detaljerna. Alla smådelar i projektets Hyperloop är extremt välgenomtänkta.

”Formgivningen är ritad ända ned till den sista skruven och dokumenterar precis allt. Vi har precis levererat en manual på 600 sidor. Dessutom använder vi datorsimulering för att ta reda på om att fungerar som det ska”, säger Edouard.

Enligt deltagarna i projektet drar de stor nytta av att Delfts tekniska universitet har en sund dreamteam-kultur, där många vetenskapsgrenar samarbetar för att uppnå de bästa resultaten.

Skisser visar hur Hyperloop-stationerna kan komma att se ut.

© Delft Hyperloop

Delft-mentaliteten

Edouard Schneiders påpekar att projektets största styrka förmodligen är den så kallade ”Delft-mentaliteten”:

”När vi stöter på ett problem kastar vi inte oss genast över det, utan tar först ett steg tillbaka”, berättar han.

Elon Musk föreslog till exempel en motor med kompressor, men en sådan blir mycket varm och kan utgöra en risk för passagerarna.

Därför har Delft Hyperloop slopat kompressorn, trots att konsekvensen blev att man blev tvungna att börja om från början. Men det är det enda sättet att komma fram till ännu bättre lösningar.

Varenda liten del av Hyperloop-kapseln är grundligt genomtänkt.

© Delft Hyperloop

Skärmar ger vacker utsikt

När Hyperloop blir verklighet blir det möjligt att resa blixtsnabbt på ett säkert och miljövänligt sätt.

Medan andra transportmetoder flyttar på en massa luft, vilket kostar massor av energi, susar Hyperloop fram genom ett vakuumrör med ett lufttryck på bara 0,1 procent av trycket utanför.

Dessutom svävar Hyperloop på magneter, så att friktionen reduceras till ett minimum.

Till på köpet återvinns den energi som används till att bromsa. Tåget är därmed 90 procent energieffektivt.

Och passagerarna glöms inte bort. Säkerheten ska naturligtvis prioriteras – samtidigt som resan ska vara bekväm.

I stället för fönster är kapslarna försedda med skärmar som visar bilder av ett landskap som man susar förbi. På så sätt slipper man sitta och titta ut på det rör man i själva verket befinner sig i.

Enligt Edouard är det meningen att ett par passagerare delar på en kapsel.

När det är många passagerare som står och väntar på att bli transporterade kan kapslarna skjutas i väg var tionde sekund.

Holland som Hyperloop-land

Men när kan då ta det snabba tåget från exempelvis Amsterdam till Rotterdam, frågar vi.

Tekniken finns ju, har Edouard precis förklarat. Den ska bara optimeras.

”Den första Hyperloop-sträckan byggs nog inte i Europa”, förutspår Edouard.

Hyperloop kräver långa, raka rör till kapslarna och han tror därför att vi kommer att se de första sträckorna i länder där de har mer plats som har tillräckligt med utrymme för att bygga rören på ytan.

I europeiska länder kräver Hyperloop att det byggs långa tunnlar.

Men Holland kan säkert bidra med en hel del, understryker lagledaren.

”Vi kan bli Hyperloop-landet, och till exempel bygga sträckor i Abu Dhabi eller Dubai.”

Och så kan holländska företag, som producerar stål, ström och betong, samarbeta med företag som utvecklar själva tågen.

Den första sträckan kan tas i bruk redan inom tio år och så blir det nog Europas tur efter det.

Maaike Hakker, ekonomi- och marknadsföringschef, och Edouard Schneiders, lagledare, visar oss runt på Delft Hyperloop.

© Andrea Voigt

Det handlar om att vinna

Delft Hyperloop-laget ser ljust på framtiden och tror att de har goda chanser att vinna SpaceX Hyperloop Pod-tävling en gång till.

De har ingen aning om var konkurrenterna håller på med, men de har bara ett mål: att vinna tävlingen.

Den 20 februari håller de en presskonferens om sina planer.

En testdocka med smeknamnet Lille Elon används för att testa säkerheten i Hyperloop-kapseln.

© Andrea Voigt