Helsingfors-Stockholm: 28 minuter

Resan från Helsingfors i Finland till Stockholm i sverige tar i dag mer än tio timmar med bil och färja. Den kan göras på 55 minuter med flyg – men tänk om sträckan kunde avklaras på bara 28 minuter?

Det är exakt vad det nya transportsystemet Hyperloop kan. Det ska frakta passagerare i kapslar genom nästan lufttomma rör i upp till 1 200 km/h.

Och det finns planer på turer kors och tvärs över hela Europa, till exempel Amsterdam—Köpenhamn: 50 minuter och Berlin—Tallinn: 90 minuter.

Hastigheten ökar

Principen bakom hyperloop är att avlägsna de två saker som kan begränsa hastigheten: friktion och luftmotstånd.

Friktion undviks med hjälp av magneter. Ett system av magneter ombesörjer framdrift och gör hjul överflödiga, medan ett annat får kapslarna att sväva över skenorna.

Luftmotståndet avlägsnas med vakuumpumpar som suger ut i stort sett all luft ur de tunnlar, som hyperloop ska köra i, så att trycket blir 0,1 procent av lufttrycket vid jordytan.

På så sätt kan hyperloop uppnå ljudets hastighet.

Banor står snart klara

Hyperloops historia började när SpaceX- och Tesla-ledaren Elon Musk presenterade konceptet 2012.

Sedan har företag världen över arbetat vidare på idén och de menar nu att de första sträckorna kommer att stå klara redan 2021.

Och bara ett par år längre fram i tiden kommer nätverket av hyperloop-tunnlar att vara så stort att du kan korsa Europa på ett par timmar med ljudets hastighet.

Tekniker bygger transistorer små som atomer, raketer landar rätstående på jorden och artificiell intelligens har bättre omdöme än människor.

Den tekniska utvecklingen har aldrig gått så snabbt och varje dag blir vår värld alltmer avancerad och svår att förstå. Med en prenumeration på Illustrerad Vetenskap får du både förklaringarna och de fascinerande historierna bakom dagens största ingenjörsbedrifter.