Förstå g-krafter på två minuter: Kraftig acceleration stänger av hjärnan

Jaktpiloter utsätts för extrema g-krafter som kan leda bort blodet från hjärnan. Medvetslösa piloter är en vanlig orsak till krascher i USA:s flygvapen, men nu ska en sensor i hjälmen slå larm om det är på väg att svartna för pilotens ögon.

Vid snabba manövrer kan piloten få för lite blod till hjärnan och i värsta fall förlora medvetandet med följd att flygplanet störtar.

© TYLER STABLEFORD/GETTY IMAGES

PROBLEMET:

Snabba manöverar är påfrestande för kroppen

Den acceleration vi utsätts för mäts i enheten g. När vi står stilla på jordens yta upplever vi g-kraften 1. En pilot som exempelvis stiger snabbt eller gör en tvär gir utsätts för flera g, vilket gör kroppen flera gånger tyngre.

Problemet är att hjärtat tvingas arbeta ­hårdare för varje extra g som kroppen utsätts för. Kroppen måste upprätthålla ett blodtryck på 0,29 bar för att hjärnan ska få tillräckligt med syre, men vid 5 g krävs ett tryck på 1,4 bar.

Resultatet av starka g-krafter är därmed att hjärnan drabbas av syrebrist och att ­piloten i värsta fall blir medvetslös.

SKRÄCKSCENARIOT:

Piloten blir medvetslös

Mellan åren 1982 och 2001 störtade 29 ­piloter i det amerikanska flygvapnet, U.S. Air Force efter att ha förlorat medvetandet till följd av höga g-krafter.

Synrubbningar är det första symptomet på att accelerationen tömmer hjärnan på blod. Färgerna börjar blekna och piloten ser världen i gråtoner.

Fenomenet kallas ”greyout” och är ett ­tecken på att piloten närmar sig en blackout med därpå följande tillfällig blindhet. Om flygplanet inte rätas upp svimmar piloten och riskerar att störta, men även själva ­tillståndet i sig kan vara dödligt.

Kraftig acceleration kan göra piloten medvetslös. Då riskerar planet att störta, som här vid en uppvisning i Reno i USA.

© WARD HOWES/AP/RITZAU

LÖSNINGEN:

Muskeldräkt och sensorer håller piloten vaken

När jaktpiloter pressas ner i sätet av accelerationen har de fått lära sig att spänna kroppen och göra särskilda andningsövningar för att stå emot g-krafterna under en längre tid utan att drabbas av blackout.

Dessutom får de hjälp av specialgjorda dräkter som förhindrar att allt blod rinner ner i benen. På senare år har man även utvecklat nya, avancerade sensorer som kan varna ­piloten för en blackout.

Företaget Elbit ­Systems har exempelvis skapat en hjälm som mäter syremättnad och blodcirkulation ­genom att lysa in i örat och analysera ljuset som reflekteras. Hjälmen ger signal när hjärnan saknar syre och slår på autopiloten om den registrerar att piloten är medvetslös.

Muskeldräktens byxor till vänster är ouppblåsta - de till höger är uppblåsta.

  • Andning: Piloter får lära sig att andas in djupt och snabbt och hålla andan i två och en halv till tre sekunder, en teknik som gör att så mycket blod som möjligt hålls kvar i lungorna.
  • Muskelspänning: Genom att spänna mag- och ­lårmusklerna hindrar piloten blodet från att rinna ner i benen.
  • Anti-g-dräkt: Piloten bär en särskild dräkt med insydda kanaler som fungerar som extra muskler. När planet accelererar flyter vatten som förvaras i påsar på axlarna ner i kanalerna, så att de stramar åt om låren och minskar blodflödet.
  • Sensorer: En ny hjälm med inbyggda sensorer kan övervaka bland annat blodets syremättnad genom att lysa in i örat. Om hjärnan drabbas av syrebrist varnas piloten av en lampa i visiret.