Utvecklingen av C-17 var en långsam process, som sträckte sig över mer än ett årtionde, eftersom kraven på planet var skyhöga.
Det skulle vara avsevärt snabbare än det kända transportplanet Hercules, som det skulle avlösa, det skulle ha större lastförmåga, men samtidigt kunna starta och landa på en mycket kort bana.
C-17 kan klara sig med en startbana på omkring 900 meter, och fullt lastat kan det landa på bara 1067 meter. Ett vanligt passagerarplan behöver dubbelt så lång bana för en landning.
Sedan jungfruflygningen för 30 år sedan, har C-17 använts i militära och humanitära operationer världen över, bland annat:
- Insättandet av fallskärmstrupper i Irakkriget 2003
- Reguljärtrafik till forskningsstationen McMurdo i Antarktis
- Nödhjälpstransport vid naturkatastrofer som exempelvis orkanen Katrina och transport av material och trupper till militärbaser överallt på jorden.
Det är också C-17 transportplan som fraktar bepansrade limousiner, helikoptrar och annan utrustning i förväg, när USA:s president reser runt i världen.
Produktionen av C-17 ställdes in 2015, då flygplanstillverkaren Boeing hade tagit över fabriken och totalt 279 C-17-plan hade byggts.
När produktionen slutade, fortsatte fabriken att tillverka reservdelar fram till 2017, och det driftsäkra transportplanet kommer troligen att fortsätta flyga i minst tre-fyra årtionden till.
VIDEO: Gå på rundtur i C-17 Globemaster