Tröjan du har på dig och den surfplatta ditt barn har i händerna – har sannolikt vid en eller annan tidpunkt legat i en container på ett fartyg. Och fartyget har sannolikt seglat genom Suezkanalen.
Nästan en tredjedel av alla containrar i världen tar vägen genom den viktiga vattenleden. Men i mars 2021 blev det total när det fyra fotbollsplaner långa containerfartyget Ever Given fastnade på tvären i kanalen.
Under de sex dagar som Ever Given satt fast, orsakade fartyget en kö för fler än 400 andra containerfartyg och hindrade varje dag varor för miljardtals dollar att segla vidare.
Nu ska ingenjörer vid Suezkanalen se till att det aldrig mer blir en propp i varornas huvudvattenled.
Det gör de genom att gräva en del av kanalen två meter djupare och 40 meter bredare.
Suez är genväg mellan Europa och Asien
Containerfartyg sparar tusentals kilometers resa tack vare Suezkanalen. De sparar exempelvis in nästan 4 000 kilometer på vägen från Hongkong till Hamburg via kanalen (gul rutt) jämfört med turen runt Afrikas sydspets (röd rutt).
Och Suez-utgrävningen är bara början. Det pågår åtskilliga stora kanalprojekt i hela världen, så att den hela tiden ökande containertrafiken kan fortsätta att ohindrat flyta runt kors och tvärs över jorden.
Ett enda fartyg satte stopp för världshandeln
Suezkanalen har varit en av världens viktigaste vattenleder sedan den 193 kilometer långa kanalen mellan Medelhavet och Röda havet invigdes 1869.
Utgrävningen av kanalen hade tagit tio år. Enligt den brittiske politikern och författaren sir Arnold Talbot Wilson, som 1939 gav ut en bok om kanalen, krävde utgrävningen av kanalen omkring 20 000-30 000 arbetares blod, svett och tårar.
Men deras slit var inte förgäves. Ett fartyg som exempelvis seglar från Tokyo till Rotterdam kan exempelvis spara in 6 140 kilometers resa genom att använda Suezkanalen i stället för att ta vägen runt den afrikanska kontinentens södra spets. Och därför är inte mindre än tolv procent av den totala världshandeln beroende av kanalen.
Utgrävningen av Suezkanalen började 1859, och den 17 november 1869 öppnade kanalen för fartygstrafik.
Så när Ever Given fastnade i Suezkanalen blev fartyget med plats för mer än 20 000 20-fotscontainrar snabbt känd över hela världen.
Suezkanalen är uppbyggd av tre huvuddelar: En smal sträcka med utrymme för ett containerfartyg åt gången, en bred sträcka där fartygen kan passera varandra, och en sista en sträcka där det bara får plats ett fartyg åt gången.
70 fartyg om dagen seglar i genomsnitt genom Suezkanalen
Ever Given gick på grund i den norra delen av kanalen, som bara är bred nog för ett fartyg.
Sommaren 2021 satte ingenjörerna i gång med att gräva kanalen djupare och bredare, så att sträckan där fartyg kan passera varandra blir längre – och framför allt, så att fartyg som Ever Given aldrig mer kan fastna på tvären av kanalens smalaste partier.
Och det redskap som ska användas är stora grävfartyg.
Skärhuvuden avlägsnar havsbotten
I oktober 2020 stävade ett 147 meter långt fartyg ut från Amsterdams hamn och satte kurs mot Egypten. Fartyget heter Hussein Tantawy, och med det fraktades ett av världens kraftfullaste verktyg för kanalutgrävning: ett skärhuvud med en effekt på 4 800 kilowatt eller 6 400 hästkrafter.
Skärhuvudet har utbytbara kronor med tänder för olika material, som passar olika typer av havsbotten och det har monterats på en lång arm, som kan sänkas ned i havet framför fartyget.
VIDEO: Se graveskib blive søsat
Grävfartyget Hussein Tantawy sjösattes för första gången i Amsterdam i slutet av 2020.
Först fäster sig fartyget vid havsbottnen med ett spett, som sänks ned från aktern. Därefter ser två ankare på var sin sida om stäven till att dra fartyget från sida till sida i en gungande rörelse.
Skärhuvudet svänger nu med fartyget fram och tillbaka, medan det gräver på i havsbottnen.
Men fartyget plöjer inte bara igenom havsbottnen. Det suger även upp allt material som lossats med hjälp av tre kraftfulla pumpar.
Fartyget är därmed ett kombinerat skär-, sug- och grävfartyg, och kallas därför en cutter suction dredger (CSD).
Flera CSD-fartyg arbetar just nu med att gräva ut Suezkanalen för att göra den bredare och djupare.
Om allt går planenligt är grävfartygen färdiga med utvidgningen av Suezkanalen i juli 2023. Då har ett extra spår, som lades till 2015, förlängts med tio kilometer, medan den södra delen av Suezkanalen är 40 meter bredare och två meter djupare över en sträcka på 30 kilometer.
Fartyg med enormt sugrör utvidgar kanal
1: Påle och ankare sänks
Vid fartygets akterstäv sänks en påle ned i havsbottnen. På båda sidor av stäven sänks ankare ned till havsbottnen. Ankarna drar med hjälp av motoriserade vinschar fartyget i en svängande rörelse från sida till sida.
2: Skärhuvud svänger och suger
Skärhuvudet (rött) lossar sand och sten på havsbottnen. I sand roterar huvudet vanligtvis med omkring 20 vridningar i minuten. Under tiden pumpas lossat material ombord på fartyget och sedan via ett rör ända upp på land (svart).
3: Fartyget flyttas en bit framåt
Pålen i fartygets akter, ankarna på båda sidor om stäven och skärhuvudet lyfts upp. Hela fartyget flyttas en liten bit framåt, varpå påle, ankare och skärhuvud åter sänks och börjar utgrävningen av nästa del av havsbottnen.
Under tiden fortsätter den globala trafiken av containerfartyg att öka och därför planeras nya, enorma kanalprojekt runtom i världen. Kra Isthmus-kanalen ska enligt planen förbinda den thailändska golfen med Andamansjön och därmed underlätta fartygstrafiken i Sydöstasien.
På andra sidan jordklotet ska Nicaraguakanalen skära genom Centralamerika med en 273 kilometers vattenled med upp till 520 meters bredd. Och i Iran drömmer man om den så kallade Kaspiska megakanalen, en 1 400 kilometer lång förbindelse mellan Kaspiska havet och Persiska viken.
Ingenjörer bygger hela tiden större och kraftfullare grävfartyg till alla uppdrag. Hussein Tantawy är exempelvis totalt sett försett med knappt 30 000 kilowatt kraft, men nu fartygets rederi, IHC, sjösatt Spartacus, ett CSD-fartyg med hela 44 000 kilowatt kraft.
Och de kraftfulla fartygens utgrävningar tusentals kilometer bort innebär i slutändan att allt från spannmål, till elektronik och kläder kan komma fram fortare och hamna på affärshyllorna.