Formel 1-bilar är konstruerade för att köras på de banor där man tävlar i grand prix – det vill säga banor med många svängar och relativt korta sträckor.
En Formel 1-bil accelererar lätt till 300 kilometer i timmen, men då föraren utsätts för enorma g-krafter, är det bara på få banor som de kan ta svängarna i denna fart.
I en sväng på banan i Istanbul utsätts föraren exempelvis för inemot 5,5 g i sju sekunder, medan han kör genom en sväng i upp till 285 kilometer i timmen.
På raksträckorna kan farten däremot nå upp till 100 meter i sekunden eller mer – det motsvarar över 360 kilometer i timmen. Den hittills högsta farten är 372,6 kilometer i timmen.
Formel 1-loppen, som räknas som den förnämsta klassen inom motorsporten, har avhållits sedan 1950.
Deltagarna måste hålla sig till de regler som FIA (Fédération Internationale de l’Automobile) utfärdar. Bara de tekniska bestämmelserna fyller 43 sidor, och flera gånger har FIA till exempel skärpt kraven på maximal motorstorlek för att inte göra loppen alltför snabba och farliga för deltagarna.
Cirka en halv miljard tittare följer ett Formel 1-lopp på TV.