Föreställ dig en framtid där du kan bli delägare i ditt älsklingsbands musik eller din favoritregissörs nästa film — och till och med kunna tjäna pengar på det.
Det är ett scenario som redan är på väg att bli verklighet med hjälp av några av 2021 års vanligaste koncept som kryptovaluta, NFT, smarta kontrakt, metaversum och skaparekonomi.
Tillsammans utgör de några av de centrala elementen i det som kallas webb3 — det vill säga den tredje omvälvande förvandlingen av internet.
Detta är tekniker som kan vara svåra att begripa sig på. Men häng med, så får du förhoppningsvis bättre koll på begreppen.
Ny spalt håller dig ajour med veckans största tekniknyheter
Spaltens författare är Nicolai Franck, teknikexpert med stora kunskaper inom teknik, prylar, internet och digitala tjänster.
Spalten är oberoende och inga företag har betalat för att medverka.
NFT utses till årets ord
Vi börjar med NFT, som är en förkortning av Non-Fungible Token.
Konceptet är så hett att den stora brittiska ordboken Collins English Dictionary nyligen har utsett NFT till årets ord.
NFT har utsetts till årets ord av den stora brittiska ordboken Collins English Dictionary.
Men vad är då NFT? Ordboken definierar det så här:
"Ett unikt digitalt certifikat, som har registrerats i en blockkedja för att dokumentera ägarskapet av ett konstverk eller ett samlarobjekt."
Ett NFT är alltså ett bevis för ägarskap av ett digitalt verk.
NFT-konst säljs för miljontals dollar
NFT är i synnerhet kopplat till digital konst — det vill säga bilder, grafiska verk eller interaktiva digitala installationer.
Konstnären Beeple skapade stora rubriker när han tidigare i år sålde sitt Everydays – The First 5000 Days som ett NFT-verk för 69 miljoner dollar.
Beeples reaktion när han följde auktionen som sålde hans verk för nästan 70 miljoner dollar.
Att konstverket såldes som NFT-verk beror på att det är digitalt och därmed (till skillnad från en målning) kan kopieras med sådan precision att det är omöjligt att se skillnad på originalet och kopian.
NFT blir därmed beviset för ägarskapet av det digitala verket. Så även om 100 personer har kopior av verket, så är det bara en av dem som äger rättigheterna till det.
Ägarskapet registreras i en blockkedja
NFT registreras — som Collins English Dictionary också konstaterar i sin definition — i en blockkedja. Det är denna registrering som gör ägarskapet av en digital fil officiellt.
En blockkedja är ett slags digital bokföring, där alla transaktioner noteras i kronologisk ordning och inte kan ändras i efterhand. Alla transaktioner är offentliga och är därmed synliga för alla.
Säljer du vidare ett NFT-verk skrivs det in ett tillägg i blockkedjan, som talar om att ägarskapet nu har flyttats över till en annan person.
Det är samma blockkedjeteknik som används för att registrera när en person överför en bitcoin till en annan person. Skillnaden är att alla bitcoins är likadana, medan NFT:er är unika.
Överföringar av kryptovaluta är alltså också offentliga och det är blockkedjor som håller ordning på att just den bitcoin jag har överfört till dig nu tillhör dig och inte längre mig.
NFT och kryptovaluta är fullkomligt integrerat
Motiveringen till att Collins English Dictionary valde NFT till årets ord är att det förenar pengar och internet.
Man handlar nämligen med NFT i kryptovaluta, och ofta i ethereum, som är dagens näst värdefullaste kryptovaluta efter bitcoin.
Ethereums blockkedja utmärker sig genom att den kan upprätta det som kallas smart contracts. Ett smart kontrakt är i själva verket en bit kod som ställer upp ett antal speciella villkor.
Vanligtvis står det i kontraktet att konstnären som har skapat det ursprungliga verket ska motta tio, eller kanske 15, procent av intäkterna vid varje vidareförsäljning.
Detta står alltså inskrivet i det smarta kontraktet i blockkedjan och kan aldrig ändras.
För konstnärerna kan denna nya form av digital ekonomi vara en klar fördel, eftersom de automatiskt får en del av förtjänsten när verken säljs vidare.
NFT kan göra dig till delägare i musik och film
Om du sitter och tänker vad i hela världen du ska använda NFT till, så är du säkerligen inte ensam. För i takt med att tekniken mognar uppstår nya tankar kring hur den kan användas.
Många musiker har nu börjat sälja sin musik som NFT-verk.
Men i stället för att sälja rättigheterna till en låt som ett enskilt NFT-verk, är det även möjligt att sälja en andel av låten — exempelvis 50 procent av ägarskapet — uppdelat i 500 eller 1 000 andelar.
Det innebär att fans som för att bara kunna köpa ett album eller strömma musiken i framtiden kan bli delägare i musiken och till och med tjäna pengar om musiken strömmas, spelas i radio eller används i tv-serier eller film.
De specifika villkoren för fördelningen av pengarna kommer att finnas inskrivna i det smarta kontraktet.
Ett av 2021 års galnaste tilltag står bandet Kingship för. Det består av fyra digitalt grafiskt skapade apor, från NFT-kollektionen Bored Ape Yacht Club, som tidigare i år såldes för miljonbelopp.
Kingship ska ge ut musik som du kan strömma på Spotify, men bandet är också skapat för att leva i metaversum.
NFT-ägare sköter marknadsföringen
Tanken är att köparna, som både är fans och delägare i musiken, kommer att lägga stor energi på att berätta för omvärlden om varför just det här bandet eller den soloartisten är helt fantastisk.
De ska alltså hjälpa till att marknadsföra artisten på samma sätt som man exempelvis har sett personer närmast dyrka bitcoin eller Tesla och på så sätt har bidragit till att pressa upp intresset och kursen enormt.
Det kan eventuellt också betyda att musiker inte är beroende av skivbolag i samma utsträckning.
Någon som framgångsrikt har sålt sin musik som NFT-verk är musikern och affärsmannen Justin Blau. Han har tidigare i år under artistnamnet 3LAU sålt sin skiva Ultraviolet för 11,7 miljoner dollar fördelat på 33 unika NFT-andelar.
Blau har nu lanserat plattformen royal.io som ska hjälpa andra musiker att göra likadant.
Bli delägare av en Hollywoodfilm och träffa filmstjärnorna
Nu börjar FT-konceptet ta fart även i filmens värld.
Nyligen har den danske filmproducenten Niels Juul, som bland annat låg bakom Martin Scorceses "The Irishman", startat produktionsföretaget NFT Studios, som han satsar på ska kunna producera den första Hollywoodfilmen som finansieras enbart med hjälp av NFT.
Niels Juul hoppas kunna sälja NFT-andelar för mellan åtta och tio miljoner dollar för att finansiera filmer snabbare än Hollywoodsystemet tillåtit.
Investerar man i NFT Studios kommer man att få en del av det potentiella överskott som filmerna genererar, samtidigt som man får möjlighet att träffa filmstjärnorna under inspelningen.
Bara fantasin sätter gränser för webb3-ekonomin
Det kan vara svårt att sätta sig in i hur dessa nya möjligheter kommer att påverka dig och mig, men man bör kanske börja med att försöka att mentalt vrida tillbaka tiden till före Webb 1.0 eller Webb 2.0.
Då var det också svårt att förutse vilken roll webbplatser och webbutiker (Webb 1.0) skulle komma att få — och senare hur stor inverkan sociala medier (Webb 2.0) skulle ha på vår kommunikation och spridningen av nyheter.
Webb3 kan eventuellt bli lika banbrytande, trots att vi på ett så här tidigt stadium har svårt att förutspå exakt hur det kommer att se ut.
Det kommer garanterat att experimenteras vilt och det är faktiskt bara fantasin som sätter gränser för vad som kan läggas ut till försäljning — antingen som investeringsobjekt eller som ett försök att samla in pengar.
Kanske kan det leda till att vi investerar i alla möjliga varianter av små företag, där vi alltså kan köpa och sälja "digitala aktier" i personer eller koncept vi tror på.
Om man tror på Mark Zuckerbergs vision för det virtuella 3D-internet — det som kallas metaversum — så kommer det digitala ägarskapet av allt från kläder och bilar till klockor och smycken också att bli en gigantisk ekonomi.
I den väntas även kryptovaluta, blockkedjor och NFT:er att spela en central roll.
En ny digital kooperation?
Som med så många andra digitala fenomen finns det just nu en våldsam hajp kring webb3, som alltså är en övergripande beteckning för de tekniker vi har tagit upp här.
Men ingen kan förutspå hur det slutar eller om det alls blir någon stor sensation.
Satt på sin spets — och sett genom idealistiska glasögon — kan webb3 kanske vara början på ett slags digital kooperation.
Vad som däremot är säkert är att stora företag kommer att försöka placera sig som mellanhänder och med fast hand ta kontroll över de nya plattformarna på samma sätt som vi har sett ske med tidigare generationer av internet.
Dessutom kan ett flertal ouppklarade frågor komma i vägen. Det rör sig om allt från politisk reglering av kryptovalutor till utmaningar med blockkedjornas otroliga elkonsumtion.
Webb3 fungerar alltså på många områden precis som all annan ny teknik. Det finns många spännande och positiva möjligheter, men medaljen har även en baksida.
Just nu är det dock mest hajp kring webb3 — fast med mycket stor potential.