Vindkraftverk till havs blir paradis för djuren

Vindkraftverk tar plats

De gröna teknikernas negativa inverkan på djurlivet har med tiden kartlagts än mer.

Studier har bland annat visat att ödlor anpassar sin stressnivå efter bullret från vindkraftverk, vilket har lett till att de reagerar långsammare på hotet från rovdjur.

Samtidigt utgör själva vingarna en risk för fåglar. En indisk studie visar att antalet rovfåglar har minskat med hela 75 procent nära vindkraftverk.

Och det går inte mycket bättre när vindkraftverken de är placerade till havs. Under installationen virvlar det upp slam, så att bottenlivet antingen flyr eller dör och lämnar efter sig en ödemark under vatten.

Konsekvensen blir att det har blivit svårare att få tillåtelse att exempelvis resa ett vindkraftverk. Vilket leder till att det kan ta lika lång tid att uppföra en vindkraftpark som det tar att bygga ett kärnkraftverk.

Tidshorisonten utmanar EU, som nyligen har valt grön energi till framtidens energiförsörjning – och utsett den till den bästa lösningen på klimatkrisen.

Så sent som år 2022 kom Danmark, Tyskland, Nederländerna och Belgien överens om att länderna tillsammans ska installera 65 gigawatt havsvind i Nordsjön före år 2030 och 150 gigawatt till år 2050 – tillräckligt för att täcka elbehovet i 230 miljoner europeiska hem.

Vindkraftverk inte får ligga i lä för varandra, eftersom det gör dem mindre effektiva, kan det bara installeras cirka 2,7 megawatt vindenergi för varje kvadratkilometer.

150 gigawatt kräver med andra ord ett område på 55 000 kvadratkilometer, vilket motsvarar cirka tio procent av Nordsjön.

Lyckligtvis har vindkraftverken i Nordsjön inte enbart nackdelar. En nederländsk studie visade 2011 att antalet tumlare hade ökat efter att vindkraftverken Egmond aan Zee anlades.

Forskarna gissar att tumlarna besöker parken därför att det finns mer fisk där, tack vare att det är förbjudet att fiska mellan vindkraftverken samtidigt som fartygstrafiken hålla på ett minimum.

Sådana studier har nu gett forskarna blodad tand. Därför experimenterar de med hur vindkraftverken kan konstrueras så att de i framtiden inte bara stimulerar små valar, utan en stor mängd andra djur.

Artificiella rev samlar bottendjur

Ett av försöken är ett samarbete mellan svenska Vattenfall och nederländska forskare från organisationen The Rich North Sea. Tillsammans har de utvecklat ett ihåligt fundament till vindkraftverk, som ska få livet att blomstra i deras omgivningar.

Fundamentet är försett med fyra ovala hål på 32 x 96 centimeter – två precis under havsytan och två till ett par meter ovanför havsbottnen. Hålen låter mindre havsdjur som fiskyngel att simma fritt ut och in i tornet. Större rovdjur som tumlare får däremot stanna utanför.

"Om vi använder naturinkluderande designer till hela vindkraftparken till havs kan det potentiellt förbättra den biologiska mångfalden i havet", förklarar Frank Jacobs, som är projektansvarig vid The Rich North Sea till Illustrerad Vetenskap. "Vi har fortfarande mycket att lära och erfarenheterna från det här projektet kommer att bli ovärderliga i den processen."

Även solida fundament till vindkraftverk kan gynna mångfalden. De fungerar nämligen som artificiella rev.

Vindkraftverken blir snabbt en favoritplats för djur som fäster sig vid hårda ytor, exempelvis havsanemoner, ostron och musslor. Inom loppet av fem till tio år uppstår ett helt nytt ekosystem med komplexa näringskedjor.

I en svensk-dansk studie från 2020, som leddes av marinbiologen Maria Glarou, konstaterade man att anläggningen av vindkraftverk ofta resulterar i en större artrikedom.

Studien visar dessutom att de positiva effekterna kan förstärkas om exempelvis enorma stenar placeras runt vindkraftverket. Stenarna skapar god grogrund för ännu mer liv och skyddar samtidigt vindkraftverket, eftersom de förhindrar att havsströmmarna gräver i den mjuka bottnen runt fundamentet.

Men grön energi ska inte enbart förstärka naturen under havsytan.

Fördelarna trumfar nackdelarna

På land har stora solcellsparker börjat skjuta upp runtom i Europa.

Danska försök visar att det är möjligt att sätta upp solceller på dålig och lågt liggande åkermark, vilket har lett till att företaget Better Energy nu installerar 1000 megawatt solenergi i Finland.

Åkermarken har i regel skapats genom att våtmarker har dämts av och dränerats för att kunna fungera för grödor. Men efter att solcellerna har ställts upp kan de ursprungliga ängarna och mossorna återskapas, så att nya våtmarker för exempelvis simfåglar och groddjur uppstår.

Översvämningen ger till och med en klimatbonus, eftersom vattnet förhindrar att organiskt material i jorden bryts ned och frisätter koldioxid. Den enda nackdelen är att det blir dyrare att sätta upp solcellerna i våtmarker, eftersom det kräver kraftigare och högre fundament.

Det ökande fokuset på naturen leder till att vindkraftverkens och solcellernas negativa inverkan på djur och växter kommer att minska i framtiden.

Stora energiföretag som svenska Vattenfall och danska Ørsted har till och med skrivit in i sina stadgar att företagens nya energiprojekt totalt sett ska vara en fördel för naturen senast år 2030.

Den stora frågan är om alla miljoner kvadratkilometer som i framtiden omvandlas till vindkraft- eller solcellsparker inte skulle ha gynnat den biologiska mångfalden mer som vild natur. Men det förnekar forskarna.

Utan hållbara energikällor är planeten nämligen fortfarande beroende av fossila bränslen som släpper ut koldioxid. Växthusgasen förändrar klimatet och klimatförändringar är ett mycket större hot mot den biologiska mångfalden än vindkraftverk och solceller någonsin kan bli.