Vilken är den mest exakta tidsmätaren?

Tidigare var jordens rotation och solens och stjärnornas påföljande upp- och nedgång den enda pålitliga tidsmätare som människan hade tillgång till. Sekunden definierades därför rätt och slätt som en viss bråkdel av årets längd. Omkring 1940 började man emellertid ta det första kvartsuret i bruk, det vill säga ett ur baserat på en kvartskristalls regelbundna svängningar. Med detta ur fick man den första fingervisningen om att jorden faktiskt tappar en smula som tidsmätare betraktad. Den rör sig nämligen långsammare och långsammare, och ett år blir därför längre och längre. Detta bekräftades, när man år 1967 tog de ännu mer exakta atomuren, de så kallade cesiumuren, i bruk. Den moderna definitionen av en sekund är den tid det tar för en cesiumatom att svänga 9192631770 gånger. För att kompensera för jordens långsammare rotation i förhållande till detta mer exakta tidsmått, som kallas UTC eller koordinerad universaltid, sätter man cirka vartannat eller var tredje år in en skottsekund, det vill säga en sekund, då samtliga ur på jorden i pricip stannar. Ironiskt nog hämtar vi idag åter den mest exakta tidsstandarden från astronomin. Den här gången dock inte från jordens utan från de så kallade pulsarernas rotation. Dessa snabbroterande, ultrakompakta stjärnor utsänder nämligen radiosignaler med en hittills oöverträffad regelbundenhet. Det visar att cesiumuret faktiskt inte är helt exakt.