H2FLY
h2fly-test

Väteplan på första flygturen med pilot ombord

En tysk utvecklare har gjort de första testflygningarna med ett bemannat plan som drivs av flytande väte. Tekniken ska leda till hållbara flygresor i framtiden.

En av de största koldioxidbovarna inom transportområdet är flygresor. Därför har det lanserats många initiativ avsedda att utveckla ett mer hållbart sätt att transportera passagerare ovanför molnen.

Eldrivna plan hamnade tidigt på ritborden och flera obemannade elplan har redan invigts och flugit över himlen.

En utmaning har dock varit att hitta ett drivmedel som tillräckligt effektivt i stor skala för flygplanens kraftfulla motorer.

Flytande väte har visat sig vara ett lovande alternativ i flera obemannade modeller. Nu har ett tyskt företag slutligen lyckats skicka upp en pilot i högre luftlager med ett plan som uteslutande drivs av flytande väte.

Det är det Stuttgart-baserade företaget H2FLY, som kan skryta med att vara först med att skicka upp ett bemannat elplan i luften, enbart drivet av väte, skriver de i ett pressmeddelande.

Flytande i stället för i gasform

Demonstrationsplanet har fått namnet HY4 och det är utrustat med ett avancerat väteelektriskt bränslecellsdrivsystem och kryogenlagrat flytande väte.

Sammanlagt genomförde HY4 fyra provflygningar, varav den ena var en flygtur på mer än tre timmar.

Tidigare testplan har ofta baserats på gasformigt väte, men H2FLY har bytt ut det gasformiga vätet med flytande väte.

Kryogen förvaring av flytande väte betyder att vätet har kylts ned till -253°C, vilket gör den flytande.

h2fly tank

Genom att byta ut gasformigt väte mot flytande väte fördubblade H2FLY effektiviteten på det nya HY4-planet. Tanken på bilden fylls med väte som har kylts ned till -253°C, vilket gör det flytande.

© H2FLY

En flygplanstank fylld med flytande väte väger betydligt mindre än gasformigt väte under tryck, vilket gör det möjligt att flyga längre och med mer vikt ombord på flygplanet.

Genom att använda flytande väte har H2FLY fördubblat effektiviteten i flygplanet, där dess maximala räckvidd förändrades från 750 kilometer till 1 500 kilometer.

"Tillsammans med våra partner har vi demonstrerat att flytande väte är livsdugligt och kan stödja emissionsfri flygning över mellanlånga och långa avstånd", förklarar professor Josef Kallo, medgrundaren av H2FLY, i pressmeddelandet.

"Nu ser vi fram emot att öka skalan och använda vår teknik i regionalplan och andra områden, och vi börjar med den kritiska uppgiften att avkarbonisera den kommersiella luftfarten."

H2FLY är redan i färd med andra väteprojekt, i vilka de med utvecklingen av bränselcellsystemet H2F-175 kan nå upp på flyghöjder på 8,2 kilometer, som ligger närmare de tolv kilometer som vanliga passagerarplan flyger på i dag.