Vad är kryptovaluta?

Man hör visserligen oftast talas om bitcoin, men det finns över 10 000 kryptovalutor.

Gemensamt för dem alla är att de i hög grad är investeringsobjekt. Vissa kallar dem för den digitala tidsålderns motsvarighet till guld.

En kryptovalutas värde bestäms gemensamt av dem som handlar med den digitala valutan.

För närvarande är det faktiskt relativt få produkter man kan köpa med kryptovaluta.

Ändå har människor investerat enorma summor i de digitala valutorna. Tidigare i år var bitcoins totala värde högre än värdet på Facebook.

I skrivande stund är bitcoins sammanlagda värde 639 miljarder dollar, vilket placerar kryptovalutorna på en niondeplats på listan över tidernas värdefullaste företag och tillgångar.

På ett knappt år har bitcoins värde nästan tiodubblats. Senare har den digitala valutan emellertid minskat i värde ganska mycket igen.

Det finns sällan några enkla förklaringar till varför kryptovalutors värde fluktuerar så mycket som de gör.

Ett skäl till att kursen under det senaste året har gått upp så kraftigt är dock troligen det faktum att alltfler etablerade spelare har börjat ta emot bitcoin som betalmedel.

Det gäller bland annat det världsomspännande e-handelsföretaget PayPal, som nyligen gjorde det möjligt för en stor grupp människor att handla och betala med kryptovaluta.

Samtidigt har den stora uppmärksamheten på internet och i sociala medier bidragit till att höja kursen.

När internets okrönte kung Elon Musk gick ut med att Tesla hade investerat 1,5 miljarder dollar i bitcoin och att man skulle börja ta emot kryptovalutan som betalningsmedel för sina bilar, steg bitcoins värde med 20 procent inom loppet av ett dygn.

När Tesla en kort tid senare tog avstånd från bitcoin, detta på grund av att systemet som får kryptovaluta att fungera medför ett stort klimatavtryck, sjönk kursen ungefär lika mycket.

Nu senast har Kina infört hårda regler för bitcoinbrytning, som också det bedöms ha bidragit till de senaste veckornas kursfall.

Det är alltså INTE som att köpa aktier i Google, Apple eller Microsoft, där ett stort överskott eller en ny, spännande produkt får kursen att stiga.

Kryptovalutornas upp- och nedgångar kan i vissa fall förklaras, men i många fall är de bakomliggande orsakerna svåra att urskilja.

Kryptovalutornas kanske mest uppenbara skuggsida är att det system som håller koll på alla betalningar, den så kallade brytningen, förbrukar kopiösa mängder el.

Brytning är den process genom vilken nya bitcoin tillkommer i nätverket och där samtliga transaktioner noteras i en så kallad blockkedja.

En blockkedja är enkelt förklarat en digitalt distribuerad räkenskapsbok där alla transaktioner ”bokförs”. Blockkedjan ligger till grund för att hela systemet fungerar och att alla transaktioner noteras och valideras.

Processen går till så att den som bryter kryptovaluta tävlar om att lösa avancerade matematiska uppgifter. Den som löser en viss uppgift snabbast belönas för sitt arbete, som betalas ut i kryptovaluta.

Brytning kräver dock en enorm datorkraft och kraftfulla grafikkort, vilket innebär att man i processen förbrukar stora mängder el, som till stor del produceras med kinesiskt kol.

Bitcoins årliga klimatavtryck motsvarar i runda tal Nederländernas totala elförbrukning.

Just det stora negativa klimatavtrycket var Elon Musks förklaring till att Tesla snabbt slutade använda bitcoin som betalningsmedel.

Det kan dock synas ett visst ljus i slutet av tunneln.

Ethereum, den mest värdefulla kryptovalutan efter bitcoin, kommer inom kort att upphöra med den elintensiva brytningsmodellen som beskrivits ovan, som även kallas ”bevis på arbete”.

I stället ska de gå över till en annan typ av transaktionsvalidering som kallas ”bevis på insats”.

Enligt organisationen bakom Ethereum kan kraftfulla datorer och grafikkort då komma att ersättas av helt vanliga bärbara datorer, vilket skulle få ner elförbrukningen till bara en tiotusendel av den nuvarande.

Flera centrala bitcoinspelare håller nu på att undersöka möjligheten att göra något liknande.

Den kanske viktigaste skillnaden mellan en vanlig valuta och kryptovaluta är att det vid traditionella transfereringar alltid finns en mellanhand som tar en bit av kakan, vanligen en bank eller ett betalbolag.

Med kryptovaluta kan man föra över pengar direkt till varandra, och i många fall snabbare än vid klassiska transfereringar.

Överföringarna är dessutom säkra och kan valideras med hjälp av blockkedjan, den gemensamma räkenskapsboken.

Även om det kan vara svårt att sätta sig in i är systemet faktiskt helt transparent, eftersom alla transaktioner är offentliga.

Information om vilka individer som skickar och tar emot en betalning med kryptovalutan är dock anonymiserad. Det är något som många ser som en styrka, men också något som har gjort kryptovalutor populära bland kriminella.

Ett koncept som många tror går en ljus framtid till mötes är så kallade smarta kontrakt, digitala kontrakt som ingås med kryptovaluta som betalningsmedel där betalningen endast genomförs om kontraktets innehåll har uppfyllts.

Det mest lättbegripliga exemplet är nog ett vad på en fotbollsmatch, där spelarna och spelbolaget betalar in pengar till det smarta kontraktet, så att alla vet att bägge parter kommer att upprätthålla det. Så snart fotbollsmatchens resultat är officiellt förs pengarna automatiskt över till vinnaren, helt utan användning av kreditkort och därmed mellanhand.

Det kan emellertid i princip lika gärna röra sig om ett husköp, där pengarna betalas ut från köpare till säljare i samma stund som staten officiellt godkänner överlåtelsehandlingen.

Det är bara fantasin som sätter gränserna för hur smarta kontrakt kan användas, och många tror att konceptet kan bli startskottet för en helt ny typ av ekonomi.

(Se eventuellt nedanstående video, som förklarar konceptet rätt bra.)

Bitcoin och de många övriga kryptovalutorna är inte knutna till staters officiella valutor eller ekonomiska system (med undantag för El Salvador, där man nyligen gjorde bitcoin till officiell valuta jämte dollarn).

I stället är kryptovalutor decentraliserade, vilket innebär att det inte finns någon som tar ansvar för den digitala valutan ifall värdet plötsligt skulle gå ner kraftigt.

Om du har turen att tjäna pengar på en kryptovaluta är dock överskottet skattepliktigt.

Ifall du förvarar din kryptovaluta i en digital plånbok gäller det att vara säker på att man minns lösenordet. Om du glömmer bort det kan du nästan garanterat vinka farväl till dina pengar. Det går inte att be om något nytt lösenord, för det finns ingen som kan nollställa det åt dig.

Många människor har förlorat väldigt mycket pengar på kryptovaluta, vanligen för att de grips av panik när fluktuationerna är kraftiga och plötsliga, vilket ofta är fallet.

Kryptovaluta är med andra ord inget för personer med känsliga nerver. Och det är viktigt att vara noga med att man faktiskt har råd att förlora pengarna man investerar.