”Vindkraftverken minskar världens kolavtryck” - Nej
Vindkraftverk har högre energiavkastning än övriga gröna tekniker och deras kapacitet ökar med närmare tio procent om året. Trots det minskar inte koldioxidutsläppen.
Nya vindkraftverk är grönast av de gröna teknikerna, visar beräkningar.
Under sin livslängd producerar ett vindkraftverk 44 gånger mer energi än vad det krävs att bygga det, vilket innebär att det har hög energiavkastning.
För solpaneler är motsvarande siffra 26:1, för kärnkraftverk 20:1 och för koleldade kraftverk 9:1 – då utan koldioxidutsläppen från kolförbränningen inberäknade.
Vindkraftverket sett inifrån
Flera led i vindkraftverket omvandlar vinden till elektricitet.
Solstrålning skapar vindar
Vinden innehåller energi som uppstår till följd av solens uppvärmning av jorden.
Växellåda ökar tempot
En växellåda omsätter långsammare rotationer i ett högre tempo.
Broms säkrar systemet
Skivbromsen gör att systemet slår från när det blåser för mycket.
Generator alstrar ström
En generator omvandlar energin från rotationen till elektricitet.
År 2018 genererade vindkraftverk 4,8 procent av världens elförbrukning. En hög andel kommer från Kina, som har världens största vindkraftskapacitet: Totalt 236 402 megawatt (2019).
Det är 46 gånger mer än Europas största koleldade kraftverk, Bełchatów, som täcker 20 procent av Polens elförbrukning.
Trots att planetens vindkraftskapacitet ökar med drygt tio procent om året innebär det inte att koldioxidutsläppen minskar.
Världens efterfrågan på energi ökar nämligen minst lika snabbt.
År 2020 utgör dock ett undantag; preliminära beräkningar visar att koldioxidutsläppen kommer att minska med cirka fem procent på världsnivå på grund av coronakrisen.
Rotorbladen utvinner stor del av energin
Vindkraftverkets rotorer har skapats utifrån aerodynamiska analyser för att utnyttja så mycket av vindens energi som möjligt. Men vindkraftverk kommer aldrig att kunna utnyttja all energi från vinden – inte ens om flera vindkraftverk står tätt intill varandra. Se varför i videon.
”Buller från vindkraftverk leder till stroke” - Nej
I en dansk studie från år 2019 fann man inget samband mellan buller från vindkraftverk och blodproppar i hjärtat, stroke eller diabetes, oavsett om personen i fråga var utsatt för buller under en kortare eller längre tid.
Forskarna upptäckte emellertid ett samband mellan höga bullernivåer från vindkraftverk och förstagångsköp av sömnmedel bland äldre personer.
I april 2020 publicerade finska forskare en studie av vibrationer från vindkraftverk som vi människor inte uppfattar, så kallat infraljud.
De kunde inte hitta något påvisbart samband med hälsoproblem.
Så mycket motsvarar bullret från vindkraftverk:
En gräsklippare - 105 dB (decibel)
Från 0 meters avstånd motsvarar vindkraftverket bullret från en gräsklippare.
En hårfön - 90 db (decibel)
Från cirka 20 meters avstånd motsvarar vindkraftverket bullret från en hårfön.
En dammsugare - 80 dB (decibel)
Från cirka 30 meters avstånd motsvarar vindkraftverket bullret från en dammsugare.
Ett samtal - 60 dB (decibel)
Från cirka 90 meters avstånd motsvarar vindkraftverket bullret från ett samtal.
Ett kylskåp - 40 dB (decibel)
Från cirka 400 meters avstånd motsvarar vindkraftverket bullret från ett kylskåp.
”Vindkraftverk stör djur i naturen” - Ja
Vindkraftsparker påverkar djurlivet i hela näringskedjan. Antalet rovdjur minskar, vilket påverkar den övergripande balansen.
En indisk studie påvisade hela 75 procents minskning bland rovdjur i näringskedjans topp.
Andra studier har visat att främst stora rovdjur som rovfåglar drabbas. Forskarna är dock eniga om att energikällor baserade på fossila bränslen är ett sämre alternativ.
År 2018 visade sex tyska forskare att vindkraftverk till havs fungerar som naturreservat, eftersom inget fiske sker vid dem och eftersom de ger plats åt arter som trivs på grunt vatten – till exempel blåmusslor.
2019 hade jorden en total kapacitet på 651 000 MW. Arealen som reserverats för vindkraftverk motsvarar: 217 000 kvadratkilometer... eller cirka halva Sverige.
Det amerikanska forskningsinstitutet National Renewable Energy Laboratory arbetar med en genomsnittlig så kallad kapacitetstäthet för vindkraftsparker på tre megawatt per kvadratkilometer.
Då samlas vindkraftverken så mycket som möjligt utan att stjäla alltför mycket vind från varandra.