











Solar föds i stjärnfabrik
I ett moln av gas och stoft som kretsar runt Vinter-gatan bildas tusentals nya stjärnor. Stjärnfabriken kallas Tarantelnebulosan och tack vare Paranalobservatoriet i Chile har astronomer nu tagit den hittills skarpaste bilden av det glödande molnet. Stjärnnebulosan är 600 ljusår bred och den mest ljusstarka stjärnbildande regionen sett från jorden.
Gällös snäcka andas direkt genom huden
Snäckan naken vingfoting (Gymnosomata på latin) är inte större än en fingernagel och lever i havets djup, upp till 500 meter under ytan. Det genomskinliga blötdjuret har inga gälar utan andas istället genom sin geléaktiga hud.
Röd färg avslöjar floder i inlandsisen
Grönlands inlandsis smälter snabbare nu än vad den gjort under de senaste 400 åren och det gör att floder av smältvatten forsar över ytan. Smältvattnet arbetar sig ned genom isen där det bildar djupa schakt eller glaciärbrunnar. För att kartlägga smältvattnets väg tillsätter forskarna ett självlysande, men oskadligt, rött färgämne.
Ny skanner återger ditt inre i färg
Ett amerikanskt företag har utvecklat en skanner som kan ta fram 3D-bilder av människokroppen i färg. Tekniken i den extremt finfördelande skannern är till viss del utvecklad av CERN och kan skilja på fett, muskler, ben och vatten i kroppen.
Ett av bladen är en gräshoppa
Gräshoppan Cycloptera speculata från Panamas regnskog lever i träden därden vid ett första ögonkast inte går att urskilja från bladet. Kroppen har formen av ett löv med naturtrogna bladnerver, och den lilla kamouflagemästaren kan även utveckla hål och missfärgningar för att ge sken av insektsbett eller svampangrepp.
3D-skanningar gör robot mänsklig
“Fred” är en 1,75 meter lång robot som både kan tala och röra sig som en människa. Det brittiska företaget Engineered Arts utvecklar robotar
för underhållningsbranschen och använder data från 3D- skanningar av riktiga personer både för att finputsa utseendet och skapa mänskliga rörelser och ansiktsuttryck.
Honungsbin bygger mystiska broar
När honungsbin behöver bygga ut eller reparera sin bikupa skapar de broar mellan kupans väggar. Varje bi tar tag i nästa bis ben och bildar en lång kedja mellan vaxkakorna. Möjligtvis använder bina brobygget för att mäta avståndet mellan bikupans väggar.
Skogsbrand får moln att torna upp sig
Torka och ett stort antal döda träd gjorde 2018 till ett av de värsta åren hittills med skogsbränder i Kalifornien, USA. När träd brinner får det även konsekvenser högt ovanför marknivå. Värmen skapar luftströmmar som leder ånga och aska uppåt och när luften kyls ned kondenseras vattenångan runt askpartiklarna och bildar moln.
Växtplankton avslöjar havsströmmar
Vattnet under den frusna havsytan på Tjuktjerhavet norr om Alaska är rikare på växtplankton än något annat område i världen. När solen lyser som starkast målar de två växtplankton- arterna kiselalger och kalkflagellater ishavet i gröna och vita mönster. Mönstren i Tjuktjerhavets djup uppstår när växtplankton driver med havsströmmarna.
Rymdparaply banar väg för Marsresor
Temperaturen kan nå upp till över 3 000 °C när rymdsonder tränger in i en planets atmosfär. Hittills har sonderna skyddats av en plastsköld som är ytterst platskrävande, men nu har Nasa-forskare vävt en värmesköld av kolfibertrådar som fälls upp som ett paraply. Det kompakta skölden ska göra det möjligt att skicka stora rymdsonder till exempelvis Venus och Mars.
Rovfisk växer ihop med havsbotten
Falsk stenfisk är en tropisk rovfisk som lever på botten av Indiska oceanen och Stilla havet. Den är en mästare i kamouflage. Dess skinn är täckt av flikar och vårtor, och fisken ligger orörlig under så pass lång tid att det växer alger och andra växter över den. Falsk stenfisk är vanligtvis gråbrun, men som här i infrarött ljus lyser den starkt rött.
Astronauter fjärrstyr robot på jorden
Roboten Rollin’ Justin kör runt på ett rymdcenter i Tyskland men dess rörelser styrs från Den internationella rymdstation, ISS, 400 kilometer över jorden. Försöket är en del av METERON-projektet där man arbetar med att ersätta människor med robotar när de mest riskabla uppgifterna ska utföras i rymden.