Restaurering av Notre-Dame avslöjar överraskande byggteknik
Efter den våldsamma branden 2019 har delar av den blottlagda konstruktionen avslöjat hur dåtidens hantverkare bar sig åt för att bygga en katedral som har klarat sig i århundraden.
Den katolska domkyrkan Notre-Dame i Paris under restaurering efter en omfattande brand 2019.
Hela Frankrike och stora delar av världen höll andan när flammorna 2019 omslöt Notre-Dame i Paris.
Det som skulle ha varit en renovering slutade med en brand som på 15 timmar bland annat förstörde det mesta av taket på den världsberömda gotiska katedralen.
Men i askan och det omfattande renoveringsarbete som pågår för närvarande finns det dock en liten vetenskaplig ljuspunkt.
På grund av den förödande branden har flera delar av konstruktionen nämligen blottlagts, vilket har gett forskarna en unik möjlighet att undersöka dåtidens byggmetoder på nära håll utan att behöva bryta ned något av katedralens invändiga arkitektur.
Järn och sten
När katedralen byggdes under perioden 1163 - 1345 urskilde den sig genom att den var den högsta byggnaden i världen.
"Bedriften motsvarar byggandet av Empire State Building omkring 1930 eller konstruktionen av Burj Khalifa i Dubai – det vill säga extraordinärt för sin tid", säger Robert Bork, professor med expertis inom gotisk arkitektur vid Iowas universitet, till New Scientist.
Och en av hemligheterna bakom det imponerande bygget har nu visat sig vara användandet av en sorts järnklammer för att hålla ihop alla stenar som kyrkan består av.
"Eftersom stora delar av takkonstruktionen i trä brann ned, kunde vi plötsligt se dessa klamrar som har använts", säger Maxime L'Héritier, professor i medeltidshistoria vid Paris universitet, till New Scientist.
På bilderna syns hur de så kallade järnklamrarna ("iron staples" på engelska) har bankats ned i många av katedralens stenar för att hålla ihop dem och därmed förstärka konstruktionen.
Klamrarna som mätte omkring 50 centimeter och vägde mellan två och fyra kilo, fungerade genom att de bankades ned i två stenar och på så sätt höll ihop dem som ett överdimensionerad häftklammer.
Enligt L'Héritier visar upptäckterna att Notre-Dame är den första gotiska katedralen där man har använt sig av den här sortens förstärkningar i konstruktionen.
Han och de övriga forskarna hoppas därför kunna återanvända de oskadade järnklamrarna i samband med restaureringen av Notre-Dame.
Katedralen väntas öppna dörrarna för allmänheten någon gång under 2024.