Värdens bästa pappersplan: Få ditt pappersplan att flyga LÅNGT
Med lite kunskaper och knep kan dina pappersplan bli ännu bättre och roligare. Vi guidar dig till det ultimata pappersplanet.
Det bästa med pappersplan är att det är lätt att sätta i gång med, samtidigt som det finns oändliga möjligheter till optimering och nörderi för dem som vill bygga ännu mer avancerade flygplan, som flyger längre och snabbare.
Med den här guiden till det perfekta pappersplanet är du redo att vika världens bästa pappersplan.
I den här artikeln tar vi upp:
- Varför flyger ett pappersplan?
- Hur får man pappersplan att flyga stabilt?
- Olika pappersplansmodeller
- Hur viker man världens bästa pappersplan?
Nybörjare på pappersplan kan börja från början, men är du rutinerad kan du läsa vidare längre ned i artikeln, där vi ger exempel på mer avancerade modeller.
Varför flyger ett pappersplan?
Ett pappersplan kan flyga av samma skäl som ett riktigt plan, så vi börjar med lite grundläggande aerodynamik som det är bra att känna till när du viker dina pappersplan.
Det finns fyra grundläggande krafter som påverkar ett flygplan – och ett pappersplan – i luften: Lyftkraft, dragkraft, luftmotstånd och gravitationskraft.
Det är en kombination av lyftkraft, luftmotstånd och gravitationskraft som påverkar flygplanets förmåga att flyga. Pilarna visar i vilken riktning flygplanet dras av de olika krafterna.
De fyra krafterna motverkar varandra: Lyft- och dragkraft håller flygplanet i luften och ger det fart, medan gravitationskraften och luftmotståndet verkar i motsatt riktning.
Gravitationskraften kan vi inte göra något åt, men vi kan försöka minimera luftmotståndet när vi viker världens bästa pappersplan.
Lyftkraft
Lyftkraft är den kraft som håller kvar flygplanet i luften – utan den skulle flygplanet inte kunna lyfta.
Det finns två modeller som illustrerar lyftkraft:
- Bernoullis ekvation
- Anfallsvinkeln
Bernoullis ekvation
Formen på en flygplansvinge hjälper till att skapa lyftkraft.
Sedd från sidan är en flygplansvinge inte platt, utan kurvig. Formen är skapad för att ge lyftkraft, vilket sker enligt Bernoullis ekvation.
För att förstå den måste vi först lära oss att luften vanligen ger lika stor press på alla sidor av ett objekt. När ett flygplan flyger framåt delas luften upp när den först träffar vingens främre kant, och sluts ihop igen vid den bakre kanten.
Profilen på vingen gör att luften under samma tidsrymd rör sig längre över vingen än under – vilket alltså innebär att luften ovanför vingen rör sig snabbare.
När luften på så sätt får mer fart minskar det tryck den utsätter vingen för. Eftersom lufttrycket på vingens ovansida är mindre än lufttrycket under vingen, skapas lyftkraft.
Det kallas Bernoullis ekvation efter den schweiziske fysikern Daniel Bernoulli.
Anfallsvinkeln
När luft träffar en flygplansvinge med en vinkel resulterar det i lyftkraft.
Ett annat sätt att förklara lyftkraft är med hjälp av den engelske fysikern Isaac Newtons tredje lag, som går ut på att för varje kraft finns det en lika stor, men motsatt, motkraft.
Enligt Newton beror lyftkraften på vingen, den så kallade anfallsvinkeln.
Om den främre kanten av vingen är uppåtvriden träffar den inkommande luften vingen på undersidan. Luften trycks nedåt (kraft) och pressar vingen uppåt (motkraft), vilket skapar lyftkraft.
Gravitationskraft
Gravitationskraften är den kraft som gör att föremål vi kastar upp i luften kommer tillbaka, och det är gravitationskraften som håller kvar oss på jorden.
Gravitationskraftens inverkan på ett pappersplan motverkar alltså lyftkraften: Medan lyftkraften pressar pappersplanet uppåt, drar gravitationskraften åt motsatt håll.
Så länge de båda krafterna är lika stora och motriktade håller sig ditt pappersplan i luften.
Dragkraft
Drag är den kraft som får ditt pappersplan att röra sig framåt i luften. På ett riktigt flygplan skapas draget av propellrar eller motorer. Med ett pappersplan skapas drag när du kastar planet genom luften. Utan draget skulle planet inte få lyftkraft.
Luftmotstånd
Luftmotståndet är den kraft som drar åt motsatt håll och sänker flygplanets hastighet. Luftmotstånd uppstår när luften som passerar planet skapar friktion.
När planet rör sig framåt måste det knuffa undan luftmolekyler. När luftmolekylerna trycks runt kring planet, stöter det in i andra luftmolekyler och det uppstår friktion – och luftmotstånd – precis som när man cyklar i motvind.
Hur får man ett pappersplan att flyga stabilt?
Vi förstår att du är otålig och vi kommer snart till själva flygplansmodellerna. Men först lite om stabilitet.
Ditt pappersplan kan vara aldrig så väl vikt; om det inte är stabilt kommer du aldrig i närheten av världens bästa plan.
Är ditt plan å andra sidan stabilt håller det sig längre i luften och kan själv kompensera ett dåligt kast eller en vindpust.
Innan du sätter i gång med att vika världens bästa pappersplan är det därför en fördel att känna till de former av stabilitet som håller ditt plan i luften.
Man talar om tre former av stabilitet:
- Tvärstabilitet
- Kursstabilitet
- Längdstabilitet
Längdstabilitet
Längdstabilitet får pappersplanet att flyga framåt genom luften i en jämn fart utan att stiga eller falla. Om planets nos pekar för mycket uppåt avtar farten och om den pekar för mycket nedåt ökar den.
För att ha god stabilitet ska planets tyngdpunkt ligga inom ett visst, mycket litet område på cirka en centimeter på pappersplanets skrov.
Här ser du var tyngdpunkten bör placeras för att uppnå längdstabilitet.
Ligger tyngdpunkten framför det området dyker planet och om det ligger bakom kommer planer att överstegra.
Testa att kasta pappersplanet för att se om det ligger stabilt i luften.
Placera eventuellt ett par pappersgem i spetsen för att göra den tyngre, och flytta successivt gemen bakåt tills planet ligger stabilt.
Tvärstabilitet
En annan viktig egenskap är den tvärstabiliteten. Om inte den fungerar kan flyget svänga till vänster eller höger.
För att förbättra tvärstabiliteten kan man vika en fena på den bakre delen av planet, som motverkar att planet svänger åt sidan. Man kan också vika planets vingspetsar uppåt eller nedåt.
Flygplansvingen är uppåtböjd som en fena för att skapa bättre tvärstabilitet.
Kursstabilitet
Den tredje formen av stabilitet som du ska vara uppmärksam på är kursstabilitet. En bra kursstabilitet säkerställer att planet antingen rör sig i en rät linje eller i en lugn, konstant kurva.
Fungerar inte kursstabiliteten kommer planet att röra sig i en cirkel som blir allt snävare, tills det störtar mot marken i en spiralrörelse.
Problemet är vanligt, men lätt att rätta till. Lösningen är att titta på planet från spetsen och sedan räta upp vingarna en aning, så att de tillsammans med skrovet utgör en Y-form. Och tänk på att vingarna måste vara symmetriska.
För att uppnå bästa möjliga stabilitet är det viktigt att skrovet bildar en Y-form.
Olika pappersplanmodeller
Nu kommer vi till pappersplansmodellerna.
Konstruktionen av pappersplan handlar mycket om smak och tycke. En del föredrar de spetsiga, snabba planen, andra till breda, lugnt svävande modeller och ytterligare andra till sinnrikt vikta origamiliknande flygplan, som närmast ser ut som verklighetstrogna miniatyrer av jaktflygplan.
16 gallery
Fem olika pappersplansmodeller
Om du ännu inte har något favoritplan får du här fem förslag till bra konstruktioner.
Om du redan vet om föredrar ett brett segelflygplan eller ett spetsigt jaktflygplan får du här två guider till hur du viker de bästa modellerna.
Det stabila pappersplanet: Segelflygplanet
Det här flygplanet har en mycket fin lyftkraft i lugnt tempo och svävar fint genom rummet. Den har bra stabilitet, vilket gör att det kan hålla sig kvar länge i luften.
VIDEO: Så här gör du segelflygplanet
Det snabba pappersplanet: Jaktflygplanet
Den här modellen är inte jättestabil, men mycket snabb. Det är ett strömlinje- och pilformat flygplan och precisionen i vikningen är viktig.
VIDEO: Så här viker du ett jaktflygplan
Det är roligast att hitta på sina egna flygplansmodeller, men nackdelen är att man ofta faller tillbaka till att göra som man alltid har gjort.
Med ovanstående tips och råd finns det möjlighet att optimera dina gamla väl beprövade modeller.
Hur viker man världens bästa pappersplan?
Världens bästa pappersplan har konstruerats av John Collins
Avslutningsvis tittar vi på ett mästerverk. Det prisvinnande pappersplanet “Hyper Glider“ av John Collins. Här ser du hur du viker världens bästa pappersplan.
VIDEO: Så gör du världens bästa pappersplan
Världsrekordet i kast med pappersplan är 64,14 meter och sattes av den amerikanske quarterbacken Joe Ayoob 2012.
Det plan han kastade hade konstruerats av John Collins, även kallad the Paper Airplane Guy.