Vad består matfärg av?
Olika livsmedel kan vara färgade rött, brunt och grönt, men vad är det egentligen för färgämnen som ger livsmedel dessa färger?
Bakom den röda färgen i färgämnet med E-nummer 120 döljer sig krossade ryggsköldar från sydamerikanska löss.
Livsmedelsfärger framställs antingen syntetiskt eller av växter och djur. Både konstgjorda och naturligafärger har i EU ett E-nummer mellan 100 och 199.
Växter ger exempelvis det röda, nästan smaklösa E-162, som används i såser och godis.
Det består av pigmentet betanin, som finns i hög koncentration i rödbeta och utvinns genom att man pressar rödbetor och filtrerar och pastöriserar vätskan
Sköldlöss ger färg till läppstift
Bakom det röda färgämnet E-120 döljer sig en sköldlus som lever på kaktusväxter i Mellan- och Sydamerika.
Färgen kallas också karmin och framställs genom att torka, avfetta och pulvrisera lushonornas ryggsköld.
Med detta naturliga färgämne färgas korv, Campari, läppstift och rouge.
Syntetisk färg höjer hållbarheten
I stort sett samtliga färger kan produceras naturligt, men alla kan inte användas i livsmedel. Att tillverka färgerna syntetiskt sänker priset och ökar hållbarheten.
Till de syntetiska färgämnena hör E-131 eller patentblått, som från början byggde på tjära. I dag görs det ofta på råolja. Det gör exempelvis karameller och läskedrycker blå.
I vissa länder tillsätts E-131 i exempelvis fetaost, eftersom den blå färgen absorberar ljusets orangegula färger och får osten att framstå som optiskt vit i stället för gulaktig
Naturen ger en bred färgpalett
Drycker som Coca-Cola och viss whisky får sin karakteristiska bruna färg av brynt socker, med tillsats av exempelvis ammoniak och svavel.
Ämnet används också i sojasås och skiftar från ljusbrunt till svart.
Det gröna färgämnet klorofyll utvinns ur ett extrakt av gröna blad såsom spenat men kan även produceras av exempelvis algen spirulina.
I bladen står klorofyll för fotosyntesen, medan det i livsmedel färgar exempelvis pasta och absint.