Enligt en seglivad myt finns tuggummi kvar i kroppen i sju år efter att du har svalt det – tydligen för att tuggummit klistras fast vid insidan av magsäcken och inte smälts.
Men skräckhistorian har inget fäste i verkligheten. Ett tuggummi följer samma väg genom matsmältningskanalen som all annan mat och kommer ut med avföringen efter cirka 24 timmar.
Det finns ingen risk att tuggummit klistrar sig fast på vägen, inte magsäcken heller. På färden genom kroppen är det hela tiden omgivet av vätska, precis som när du har det i munnen.
Matsmältningen börjar redan i munnen
Om du sväljer ditt tuggummi glider det bara igenom kroppen liksom allt annat du äter.
I munnen omges maten av saliv, som gör den halare. Enzymer i saliven bryter bland annat ned stärkelse.
I matstrupen ger kraftiga muskelrörelser maten en knuff på 20-30 centimeter, så att den landar nere i magsäcken.
I magsäcken ser saltsyra till att bryta ned stora molekyler, så att maten blir en flytande massa.
I tunntarmen bryter enzymer och galla ned maten till mindre element, medan näringsämnen tas upp i blodet.
I tjocktarmen töms massan på vätska och förvandlas därmed till fast avföring, som till slut samlas i ändtarmen.
Tuggummi består av en gummibas med smak- och färgämnen, samt sötningsmedel. I några av tillsatsämnena, exempelvis sötningsmedlen, bryts ned i tarmkanalen och magen, medan själva gummibasen är osmältbar, precis som majskärnor.
Majs har en hinna av cellulosafibrer, som ingen av våra enzymer kan smälta och samma sak gäller gummibasen i tuggummi.
Tuggummit passerar därför i stort sett orört genom magen och i tarmarna ser muskelsammandragningar till att transportera det vidare genom ändtarmsmynningen.
Större saker kan fastna
Det krävs större objekt än ett tuggummi för att det ska finnas någon risk att de fastnar i matsmältningssystemet.
I sällsynta fall kan större objekt fastna i matsmältningssystemet – här har ett barn svalt ett batteri.
Små barn slukar ofta föremål som batterier eller legobitar. I de allra flesta fallen passerar föremålen genom systemet med tiden. Har de inte kommit ut efter tre-fyra veckor kan det bli nödvändigt att en läkare avlägsnar dem genom en titthålsoperation.