”Kaffe är onyttigt” - Både och
Kaffe har ett dåligt rykte och har kopplats till både hjärtsjukdomar och cancer.
Men det senaste årtiondet har forskningen hittat bevis för en rad hälsofördelar med att dricka kaffe.
Fördelarna gäller dock bara om kaffet intas i måttliga mängder och inte hinkvis. Gränsen går vid ett dagligt intag på cirka 400 milligram koffein. Det motsvarar fem koppar eller max en liter kaffe om dagen.
Bland de gynnsamma effekterna finns nedsatt dödlighet, särskilt för hjärtsjuka.
Drycken ser också ut att ge ett visst skydd mot Parkinsons sjukdom, typ 2-diabetes och leversjukdomar – inklusive levercancer. Men studier pekar på att fördelarna kan förvandlas till nackdelar om du dricker ditt kaffe vid fel tidpunkt eller om du dricker fel sorts kaffe.
Enligt engelska forskare från University of Bath i England ökar ditt blodsocker exempelvis kraftigt om du efter en dålig natts sömn börjar med att dricka en kopp svart kaffe. Förhöjt blodsocker kan öka risken för att utveckla diabetes och därför anser forskarna att du alltid bör äta frukost innan morgonkaffet.
Filterkaffe är det hälsosammaste kaffet
Dessutom har en större studie visat att filterkaffe är den hälsosammaste formen av kaffe. Den slutsatsen baseras på en studie av en halv miljon norrmän vars hälsodata och kaffevanor följdes under flera decennier.
De personer som drack mellan en och fyra koppar filterkaffe varje dag hade lägst dödlighet på grund av hjärt-kärlsjukdom – även lägre dödlighet ön de som inte drack kaffe alls.
Enligt forskarna är filterkaffe det hälsosammaste alternativet, då filtret fångar en stor del av de ämnen som kan öka det dåliga kolesterolet och risken för hjärt-kärlsjukdomar som exempelvis hjärtinfarkt.
Koffein förändrar din hjärna
En ny studie avslöjar
att ett regelbundet koffeinintag minskar volymen på den hjärnvävnad som har som huvudsaklig uppgift att bearbeta information - hjärnans så kallade grå substans.
Studien baserades på experiment med två grupper av försökspersoner som fick koffeinkapslar och placebokapslar under två perioder om tio dagar. Förändringarna i den grå substansen var tydligast i hjärnans högra temporallob. Där ingår bland annat hippocampus, som är viktig för vårt minne.
Forskarna bakom studien tror dock inte att förändringarna nödvändigtvis innebär att koffein har en negativ effekt på hjärnan. De ser dock sina resultat som en start för vidare forskning inom området.
Efter att försökspersonerna slutade ta koffeinkapslarna och avstod från koffein i tio dagar växte deras grå massa till samma storlek som placebogruppen. Effekten av koffein verkar därför inte vara permanent.
Kaffe är ett tveeggat svärd

Påverkar hjärnan
Små mängder koffein förbättrar ditt humör, minne och fokus. För mycket kaffe gör dig lättretlig och sömnlös. Det beror på att koffeinmolekyler binder sig till samma receptorer som ämnet adenosin, vilket ska leverera signaler om trötthet.
Höjer blodtrycket
Stora mängder kaffe frigör dopamin som håller dig energisk och aktiv. Den ökar fettförbränningen och din prestationsförmåga med upp till tolv procent, men ger också högre blodtryck.
Styr aptiten
Kaffe kan underlätta bantning. Det minskar aptiten och kanske också tarmens upptagning av kolhydrater. I gengäld ökas produktionen av magsyra.
Studier visar också att större mängder kaffe kan höja kolesterolnivåerna och öka risken för hjärtsjukdomar hos personer med en specifik genetisk mutation som saktar ner nedbrytningen av koffein.
Ämnet tillsätts också i många bantningsprodukter eftersom det ökar basalmetabolismen och därmed fettförbränningen.
Dessvärre är effekten störst hos smala människor, där ökningen är upp till 29 procent, medan överviktiga människor får nöja sig med en ökning på tio procent.
”Kaffe skadar klimatet” - Sant
Kaffe odlas i kaffebältet vid ekvatorn. Av de 2,25 miljarder koppar kaffe som dricks varje dag intas två tredjedelar i EU och USA.
I en studie från 2013 följde forskare kaffet från skörd i Costa Rica till butik i Europa och analyserade utsläpp av växthusgaser från de olika leden i kedjan.
36 procent av utsläppen sker innan kaffet når Europa medan resterande 64 procent släpps ut efter att kaffet har kommit fram.
Den största posten står konsumenten för eftersom 45 procent av kaffets totala klimatavtryck uppstår vid bryggningen.
Globalt innebär vår konsumtion av kaffe en årlig klimatbelastning på cirka 103 miljoner ton koldioxid.
”Kaffeproduktionen är hotad” - Sant
Den globala kaffemarknaden växer varje år. 2018 var produktionen 4,8 procent högre än 2017. Allt kaffe i världen kommer från två arter av kaffebusken, Coffea arabica och Coffea robusta.
Utöver det finns ytterligare 122 vilda arter i släkten Coffea, som enligt forskare är avgörande för kaffeproduktionen.
Deras gener ska användas för att göra odlade arter mer robusta mot insektsangrepp och klimatförändringar.