Genmodifierad mat räddar världen

”Genmodifierade växter är ohälsosamma och dåliga för miljön”. Så tycker många fortfarande, 25 år efter att den första GMO-grödan blev godkänd. Tekniken har dock inte medfört att någon insjuknat, och med hjälp av det senaste genverktyget kan våra livsmedel fintrimmas för att lösa några av världens största problem.

shutterstock

Nej till Frankenstein-mat står det på demonstranternas banderoller som också har bilder på grönsaker fyllda med kanyler. Amerikanska konsumentföreningar demonstrerar utanför de butiker som säljer den nyutvecklade tomaten Flavr Savr – den första genmodifierade växten som har godkänts som livsmedel.

Producentern har lovat att Flavr Savr ska kunna hålla längre i grönsakslådan med en bevarad färsk smak.

Skördarna måste öka med 50-70 procent innan 2050 på grund av befolkningstillväxten. GMO-grödor ger högre avkastning och mindre miljöpåverkan.

Tomaten, som släpptes på marknaden i USA 1994, blev dock ingen succé – dels på grund av konsumenternas misstro och dels för att den inte smakade så bra. Utvecklingen av genmodifierade organismer – så kallade GMO – fortsätter dock.

Skördar med majs och andra viktiga grödor riskerar att bli sämre när jordens temperatur stiger.

© Sean Gallup/Getty Images

Hårdför majs klarar klimatförändringar

Majs är en oumbärlig del av kosten för drygt en miljard människor. Därför utvecklar forskare nu en ny majsplanta som ger tillräckliga skördar även i framtiden då det spås bli svårare klimatförhållanden där större delar av jorden drabbas av torka.

Med hjälp av gen-modifiering har forskarna ökat innehållet av enzymet rubisco i växten. Rubisco spelar en viktig roll i fotosyntesen där växter binder luftens koldioxid och använder kol för att växa med hjälp av solens energi. Forskarna presenterade sina första resultat hösten 2018 och redan nu har de lyckats få ut 15 procent mer majs från varje växt. Det gör den nya majsen särskilt lämpad som gröda i områden där en del av skörden riskerar att gå förlorad på grund av torka.

Det är också viktigt att vi snabbt lyckas anpassa jordens viktigaste grödor till framtidens klimat eftersom FN:s klimat­panel spår att genomsnitts­temperaturen i värsta fall kan ha stigit med cirka fyra grader redan i slutet av detta århundrade.

I dag har 94 procent av alla sojabönor, 94 procent av all bomull och 92 procent av all majs som odlas i USA en eller flera gener som har ändrats i ett laboratorium.

GMO-grödor ger större skördar och är mer motståndskraftiga mot insektsangrepp – fördelar som först och främst gynnar bönder och de koncerner som har utvecklat och äger patenten på de nya supergrödorna.

Ny genteknik hittar själv fram till målet

Genverktyget CRISPR-Cas9 är en ny och betydligt mer exakt metod för redigering av gener. Metoden gör det enkelt att tillföra nya egenskaper till kända växter och djur eller släcka oönskade gener.

1. Virus för in verktyg i cellen

Som hjälp att föra in genverktyget CRISPR-Cas9 i en växt använder forskarna ett virus eller en bakterie som för med sig verktygslådan in i en cell. Det mikroskopiska verktyget består av en guide, en sax och en mall.

2. Guide-rna hittar fram till målet

Med CRISPR-Cas9-metoden kan forskarna sikta in sig mot en exakt plats i dna-strängen. Det görs med en bit specialdesignad rna som påminner om dna. Den fungerar som en guide och tar sig fram till motsvarande bit dna.

3. Enzymsax klipper av dna-sträng

Enzymet Cas9 fungerar som en sax som kan klippa i dna-strängen. Den klipper inte ut dna utan öppnar bara strängen där forskarna vill föra in ny arvsmassa.

4. Mall levererar ny kod

Cellen börjar reparera skadan genom att byta ut dna runt hålet. Genverktyget har en mall som ser ut som dna på den plats där strängen klippts av och kan på så sätt få cellen att själv föra in den nya koden i sitt dna.

Men med uppfinningen av den så kallade gensaxen, tekniken CRISPR-­Cas9, 2012 är en helt ny generation av genmodifierade livsmedel nu på väg till tallrikar och risskålar över hela världen.

Med den nya gensaxen kan forskarna redigera betydligt mer exakt i växter och djurs gener, och resultatet blir inte bara nya, nyttigare versioner av många av de livsmedel vi äter.

Den så kallade Innate Potato är immun mot svampsjukdomar och optimerar samtidigt avkastningen eftersom den tål stötar bättre och inte utvecklar bruna fläckar.

© SCOTT BAUER/U.S. DEPARTMENT OF AGRICULTURE/SPL

Immun potatis kan förhindra hungersnöd

Svampinfektion i potatis har tidigare utlöst allvarlig hungersnöd i bland annat Irland och Tyskland, och är fortfarande ett hot mot livsmedelsförsörjningen i Indien och flera andra fattiga länder. Nu ska dock en ny potatis förhindra att historien upprepar sig.

Den så kallade Innate Potato är immun mot svampsjukdomen och optimerar samtidigt skördarna eftersom den tål stötar och slag bättre, och inte får svarta fläckar. Ordet ”Innate" kan översättas ”medfött" eller ”inneboende", och tillverkaren har valt namnet för att betona att potatisen inte
innehåller några gener från andra arter.

Forskarna har bara släckt några av potatisens egna gener och tillfört gener från andra potatissorter. Potatis är den tredje största livsmedelsgrödan i världen så GMO-potatis, som ger bättre skördar, har stor effekt på livsmedelsproduktionen.

Tekniken är också ett helt oumbärligt vapen om världens växande befolkning ska kunna få mat utan att den intensiva produktionen går ut över miljön.

Växter får gener från bakterier

Genmodifiering betyder att dna – genetiska egenskaper – hos ett djur, en växt eller en bakterie ändras i ett laboratorium.

GMO kan göra gödsling överflödigt och leda till att boskap nyttjar foder mer effektivt så att det produceras mer lokala livsmedel, vilket leder till minskade transporter.

De första stegen på vägen mot modern genmodifiering togs 1972 då de amerikanska forskarna Herbert Boyer och Stanley Cohen för första gången lyckades flytta en gen från en organism till en annan. Deras försöksdjur var bakterier.

1988 utvecklade forskare den första grödan, en majsplanta, med den så kallade Bt-genen som får växter att själva producera insektsgift. Åren därpå blev Bt-grödor snabbt populära bland bönder.

GMO-laxen (längst bak) är lika gammal som den vanliga laxen. Utöver att den växer snabbare behöver GMO-laxen även 25 procent mindre mängd foder.

© Paul Darrow/Ritzau Scanpix

Lax är världens första godkända GMO-djur

Världens första genmodifierade djur som är godkänt som livsmedel kom ut i butikerna i USA och Kanada 2017. Den så kallade AquAdvantage-laxen växer sig till slaktstorlek med 25 procent mindre foder och på halva tiden jämfört med vanlig Atlantlax. Laxen, som har fått två gener från kungslax och ålkusa, kan mer än fördubbla utdelningen från de amerikanska dammodlingarna.

USA importerar i dag stora mängder lax från Norge och Chile, och transporten släpper ut 25 gånger så mycket koldioxid som lokalproducerad lax. AquAdvantage-lax föds upp i landbaserade anläggningar utan kontakt med vattenmiljön, vilket minimerar föroreningen. Fiskarna är också sterila honor och kan därför aldrig sprida sina gener till vildlax.

Bt-grödorna är skapade med gener från bakterien Bacillus thuringiensis, som gör att växterna kan utsöndra ett ämne som är giftigt för skadedjur, som majsmottslarver. Detta har inneburit att besprutning mot insekter har minskat med 90 procent på marker med Bt-grödor.

Just att forskarna blandar dna från en organism med en annan har gjort många misstänksamma mot GMO-tekniken.

Skadedjur utrotas med gener i stället för gift

Skadedjur är ett hot mot livsmedelssäkerheten. Med ny genteknik kan de nu utrotas på rekordtid. Den så kallade gendrivaren säkerställer att en gen som gör råttor allergiska mot en växt nedärvs till alla avkommor.

  • NORMAL NEDÄRVING

    1. Hälften av generna går i arv: Varje individ ärver ena hälften av generna i ett kromosompar från fadern och andra hälften från modern.
    2. Ny gen sprids långsamt: Sannolikheten för att den nya genen sprids till nästa generation är bara 50 procent. Spridningen sker långsamt.
  • Nedärvning med gendrivare

    1. Genen förändrar sin partner: När en individ ärver den nya genen ändras även motsvarande plats på den andra halvan av kromosomparet.
    2. Alla avkommor får genen: Den nya genen går i arv till alla avkommor och sprids på några generationer till hela beståndet.

Det menar den brittiske journalisten Mark Lynas, mannen bakom begreppet ”the yuck factor” (äckelfaktorn), som beskriver många konsumenters omedvetna känsla av att forskarna kränker ”den heliga gränsen mellan arter”.

GMO-tekniken i dag är dock något helt annat än för bara några år sedan. Det nya, känsliga genredigeringsverktyget CRISPR-Cas9 har gjort att behovet att använda dna från främmande organismer har minskat avsevärt.

Wally Eberhart/Getty Images

Knölar med bakterier ger växten gödning.

Växter hämtar gödning ur luften

60 procent av gödningen från lantbruk hamnar i åar och sjöar och till sist i havet. Här skapas en algsoppa som dödar djur och växter. Genom att låna en förmåga från ärtfamiljen kan framtidens grödor hämta det kväve de behöver direkt ur luften så att bönderna slipper gödsla.

Baljväxter som ärtor och bönor klarar tricket med hjälp av bakterier som sitter i små knölar på rötterna. 2018 lyckades biologer från Washington University, USA, isolera de 35 gener som är ansvariga för kväveutvinning hos en art blågrönalger och flytta dem till en annan alg som normalt inte har den förmågan. Nästa steg är att få samma gener att fungera i grödor så att dessa inte behöver gödslas.

Ofta räcker en liten korrigering som tänder eller släcker en gen i befintligt dna för att ge en växt en viss egenskap. Samma process sker hela tiden av sig själv i naturen. Många forskare talar därför om genredigering i stället för genmodifiering när det gäller den senaste generationen av GMO-produkter.

USA lättar på GMO-lagstiftning

Utöver äckelfaktorn har GMO-tekniken också kämpat med problemet att vanliga människor hittills inte har haft några synbara fördelar av tekniken.

GMO har lett till att näringsexperter har fått ett effektivt verktyg som exempelvis gör det möjligt att förstärka växternas produktion av vitaminer och spårämnen.

Det är dock något som håller på att förändra sig. Den nya äpplesorten ”Arctic”, som lanserades i USA i november 2017, har fått en enskild gen undertryckt, vilket gör att fruktköttet inte blir brunt när det skärs i skivor.

Andra nya grödor minimerar behovet av gödning till nytta för vattenmiljön eller är motståndskraftiga mot svampangrepp, vilket är ett stort hot mot skördar i U-länder.

Gyldne ris

Gyllene ris (till vänster) har fått gener från påskliljor, vilket gör att plantan bildar betakaroten.

© Erik de Castro/Reuters/Ritzau Scanpix

Gyllene ris ska bota vanlig bristsjukdom

Den brittiska medicinska tidskriften The Lancet fastslog 2008 att 670 000 barn under fem år i U-länder varje år dör på grund av brist på vitamin A, och att ytterligare en halv miljon barn blir blinda. På vissa platser i Afrika får över hälften av barnen för lite vitamin A.

Det är bakgrunden till Golden Rice (Gyllene ris), ett projekt som inspirerats av goda resultat med att tillsätta jod i salt och bröd för att förebygga jodbrist.

Ris är en viktig födokälla i stora delar av världen, och med hjälp av två gener från påskliljor har forskare fått växten att bilda betakaroten, ett förstadium till vitamin A. Det gyllene riset har tagits fram och väntat på godkännande sedan 1982, men först nu är växterna på väg ut på marknaderna i Bangladesh, Filippinerna och Indonesien.

Hittills har bara fyra–fem stora företag haft råd att ge sig i kast med GMO-projekt, men med det nya genverktyget har det blivit enklare, snabbare och billigare att ändra i livsmedels gener, vilket betyder att fler utvecklare kan bidra till att skapa nya organismer.

Forskarna talar om att en GMO-revolution är på gång – men hur det går beror i stor utsträckning på lagstiftarna.

USA har som första land i världen beslutat att enkla genredigeringar gjorda med CRISPR-Cas9-tekniken inte behöver behandlas enligt särskilda GMO-regler när det gäller växter.

Fattiga länder satsar på GMO

De första genmodifierade växterna odlades i USA för 25 år sedan, men alltsedan 2012 har utvecklingsländernas arealer med GMO-grödor gått om industriländernas. Siffrorna visar miljoner hektar.

GMO-grödor kräver mindre plats

Genmodifierade grödor ger större skördar, vilket betyder att mindre naturområden måste omvandlas till odlingsmarker jämfört med traditionell eller ekologisk odling.

GMO holdning

Tilltron till GMO ökar

I en stor brittisk undersökning från 2018 är flertalet av de tillfrågade positiva till genmodifiering. En stor del av dem anser att tekniken är central för lösningen av globala problem med både sjukdomar och svält.

Genmodifiering kan …

… bota eller utrota sjukdomar: 80 %

… motverka matbrist i världen: 69 %

… ge nyttigare grödor och boskap: 47 %

Oliver Larsen

Därmed ses den nya genredigeringstekniken som traditionell förädling och inte som genmodifiering.

GMO jämförs med DDT

Sommaren 2018 kom EU-domstolen fram till motsatt slutsats jämfört med de amerikanska myndigheterna. I Europa ses organismer skapade med hjälp av CRISPR-Cas9-tekniken därför som GMO-produkter av den gamla typen och lyder under samma omfattande procedur för godkännande.

Cøliaki

En procent av befolkningen lider av glutenintolerans som bland annat kan ge kliande utslag på huden.

© Alamy/ImageSelect & ADAM HART-DAVIS/Science Photo Library

Glutenallergiker kan äta ny typ av vete

Allt fler människor är överkänsliga för gluten, ett protein som bland annat finns i vete. Sjukdomen, som också kallas celiaki, gör att tunntarmen blir sämre på att ta upp näring. Eftersom gluten ingår i många livsmedel kan det vara svårt att få ihop en tillräckligt varierad kost.

Nu finns dock hjälp att få av vetenskapen som håller på att utveckla en vetesort som bara producerar små mängder gluten.

Genom att använda gensaxen CRISPR-Cas9 har forskare på Universidad de Córdoba i Spanien klippt bort 35 av de 45 proteinproducerande generna från vetets dna. Försök med det nya vetet visar att det är 85 procent mindre allergiframkallande än vanligt vete.

Beslutet bygger på den så kallade försiktighetsprincipen: Trots att inga negativa konsekvenser av GMO har dokumenterats kan det inte uteslutas att nya gener sprids i naturen, och EU bedömer att frågan inte undersökts tillräckligt.

GMO-skeptiker påpekar att försiktighetsprincipen uppfanns just för teknik som uppfattades som ofarlig, men visade sig inte vara det, som det tidigare så populära insektsgiftet DDT, som vi i dag vet ackumuleras i näringskedjan, eller CFC-gaser, som bland annat fanns i kylskåp och visade sig bryta ned ozonskiktet över Antarktis.

Det nya GMO-äpplet ”Arctic” kan skivas utan att fruktköttet blir brunt. Äpplet lanserades på marknaden i USA år 2017.

© Okanagan Specialty Fruits Inc.

Med beslutet om att hålla fast vid godkännandeproceduren oavsett vilken genetisk metod som nya organismer skapas med gick EU emot rekommendationen från europeiska forskare i den oberoende vetenskapliga rådgivningskommittén EASAC.

GMO-revolutionens fördelar – och möjliga risker – kommer därmed att i första hand påverka länder utanför Europa.

Risiko

Vi är rädda för kemisk industri, men inte för bilar även om det finns risker med båda teknikerna.

© Shutterstock

Vi blandar ihop nytta och risk

Vi människor bedömer ovillkorligen risken med teknik utifrån hur nyttig vi upplever att den är – trots att det inte finns något samband mellan de två faktorerna. Vi är exempelvis inte rädda för bilar trots att de leder till många dödsfall i trafiken varje år eftersom vi ser en stor nytta med dem. Däremot är många rädda för genmodifierad mat som inte kostat något liv eftersom de inte ser nyttan med tekniken.

Den amerikanska psykologen Paul Slovic har demonstrerat vårt ologiska förhållande till risk i olika experiment där grupper av försökspersoner ombads bedöma teknik
som exempelvis tillsats av fluor i dricksvatten, konserveringsmedel i mat och kemisk industri.

Tendensen var tydlig: Om försökspersonen fick veta att det fanns stora fördelar med tekniken bedömde de att den hade låg risk. Om de tvärtom fick veta att fördelarna
var få bedömde de att risken var hög.

Läs också:

Livsmedel

Sant eller falskt: Tuggummi stannar kvar i kroppen i åratal

2 minuter
Livsmedel

Bör du undvika genmodifierad mat?

1 minut
Micro wave oven
Livsmedel

Mikrovågsugn: Är mat som värms i mikrovågsugn onyttig?

0 minuter
Mest populära

Logga in

Fel: Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
VisaDölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!