Misstanken kom från en studie, i vilken möss fick vatten med en låg dos aspartam.
Mössen började därefter att uppvisa ett ängsligt beteende under flera olika tester – och detsamma gjorde mössens ungar och ungarnas ungar, trots att de själva aldrig hade intagit aspartam.
När forskarna undersökte mössen närmare upptäckte de ganska markanta förändringar i amygdala, som är den plats i hjärnan som kan aktivera känslor som ångest eller rädsla.
När vi exempelvis intar läskedrycker med aspartam delas sötningsmedlet upp i ämnena fenylalanin, asparaginsyra och metanol, som kan påverka vårt centrala nervsystem.
Därför arbetar forskarna med en teori om att det är dessa ämnen som skapar förändringarna i amygdala och att speciella markeringar på generna, så kallade epigenetiska markörer, ser till att förändringarna går i arv till efterföljande generationer.
Om studiens resultat kan överföras direkt till människor är än så länge oklart.
Forskarna förespråkar därför att det görs kliniska försök för att konstatera den faktiska risken för personer – speciellt som förändringarna i mössen skedde efter intag som var betydligt lägre än det tillåtna per kilo kroppsvikt.