Attackerna har regnat ner över Ukrainas huvudstad Kiev och andra av landets större städer den senaste tiden.
Men det är inte ryska stridsflygplan som ligger bakom bombningarna.
I stället är det svärmar av iransktillverkade kamikazedrönare, utrustade med ett sprängämne i spetsen som de detonerar när de nått sitt mål.
Varken Ryssland eller Iran har bekräftat avtalet, men enligt bedömningar från det brittiska försvarsdepartementet har ryssarna använt de så kallade Shahed-136 kamikazedrönarna sedan augusti. Det är en drönare som produceras av det statligt ägda vapenföretaget Hesa i Iran – ett av få länder som fortfarande säljer vapen till Ryssland.
Går under radarn
Drönarna har en förmodad räckvidd på någonstans mellan 1 000 och 2 000 kilometer och kan därmed fjärrstyras från ryska baser mot mål långt inne i Ukraina.
Samtidigt har de ett vingspann på 2,5 meter och flyger i över 185 kilometer i timmen.
De iranska drönarna är långt ifrån lika sofistikerade som de kamikazedrönare som tillverkas av USA, Israel och Turkiet, men å andra sidan är de både effektiva och billiga.
Det förklarar Andreas Graae, biträdande professor vid danska Försvarsakademin, som forskar om drönarkrigföring.
– Den här typen av drönare påminner på många sätt om en missil med vingar som kan fjärrstyras över ett större område. Samtidigt är de lågtflygande och kan därför lättare gå under radarn och ta sig förbi motståndarens luftvärnssystem, säger han och utvecklar sitt resonemang.
– De iranska drönarna styrs via gps-koordination, till skillnad från till exempel USA:s switchbladedrönare som är kamerastyrda och därför kan träffa sina mål med större precision. Å andra sidan kan de iranska drönarna flyga mycket längre.
Enligt borgmästaren i Kiev, Vitaly Klytchko, är bilden nedan av fragment av en kamikazedrönare som hittades i den ukrainska huvudstaden på måndagsmorgonen:
Dödens flygande gräsklippare
Landets befolkning har döpt drönarna till "dödens flygande gräsklippare" med hänvisning till det öronbedövande ljud som drönarnas gammaldags propellermotorer genererar.
Till skillnad från exempelvis kryssningsmissiler är de iranska drönarna nämligen byggda av relativt enkla reservdelar, som landet har kunnat komma åt trots de hårda sanktioner som Iran har varit föremål för i decennier.
Drönarna mäter cirka 3,5 meter och väger cirka 200 kilo. De är med andra ord betydligt större än exempelvis den amerikanska switchbladedrönaren, som i jämförelse bara kan flyga cirka 100 kilometer på en sträcka.
En annan egenskap hos den iranska shahed-136-drönaren är, enligt Andreas Graae, att den är anmärkningsvärt billig att tillverka.
Det är första gången den här typen av drönare används i en större konflikt – och de verkar kunna göra skillnad. Andreas Graae, adjunkt vid danska Försvarsakademin.
Av samma anledning förutspår han att de så kallade kamikazedrönarna kommer att få stor spridning i framtida krig.
– Det här är första gången vi ser den här typen av drönare användas i en större konflikt – och de verkar kunna göra skillnad eftersom de är så pass billiga och kan skickas i väg i svärmar, vilket generellt är en utmaning för ett luftförsvar, säger han.
– Jag är övertygad om att vi till stor del kommer att se kamikazedrönare användas i framtida krig.
USA:s stridsdrönare ger nya möjligheter att träffa målet med minimal förlust av civila liv.
Läs även mer här:
Enligt Andreas Graae är det ett scenario med "skrämmande perspektiv". Inte minst för att drönarna kan arbeta autonomt utan mänsklig inblandning genom att peka ut ett mål och attackera det, förklarar han.
– Då blir frågan hur mycket man vill att folk ska vara delaktiga i beslutsprocessen, säger han.