Shutterstock
Marburg Marburgvirus

Därför skapar ett av världens farligaste virus rädsla

Efter dödliga fall av marburgfeber i Ghana har lokala hälsomyndigheter och WHO förhöjt beredskapen.

Den sällsynta, men extremt dödliga, sjukdomen marburgfeber är just nu i de ghananska hälsomyndigheternas och WHO:s sökljus.

Sedan den 8 juli, då de två första fallen konstaterades i det västafrikanska landet, har det bara registrerats ytterligare ett. De smittade. De tre smittade (mamma, pappa och son) ingår i samma familj.

Trots det låga antalet smittade har 199 ghananer varit isolerade sedan de första fallen.

Enligt WHO har marburgfeber en dödlighet på mellan 24 och 88 procent, och det finns ännu inget känt botemedel mot viruset. Världshälsoorganisationen har sammanställt ett par konkreta rekommendationer för att förebygga och begränsa smittan.

Marburgfeber påminner om ebolafeber

Marburgviruset är ett så kallat filovirus och hamnar därmed inom samma medicinska kategori som ebolaviruset. De två virusen är olika, men det sjukdomsförlopp de utlöser är kliniskt sett detsamma.

Marburgvirus och ebolavirus kan båda leda till hemorragisk feber, där mindre blodkärl skadas och blodets förmåga att koagulera minskar. Enligt WHO kan det i många fall leda till fatala inre och yttre blödningar.

Trots att det finns läkemedel som kan minska blödningen ligger det genomsnittliga dödligheten i samband marburgfeber på 50 procent.

Det första utbrottet skedde i ett tyskt laboratorium

Viruset observerades första gången 1967 i de båda städerna Marburg (Tyskland) och Belgrad (Serbien).

Enligt The Conversation uppstod utbrotten då därför att forskare i Marburg hade importerat infekterade markattor från Uganda, som var värdar för viruset.

Under det första registrerade utbrottet smittades sammanlagt 31 personer, varav sju avled till följd av inre blödningar.

Marburgvirus överförs vid direktkontakt med blod, sekret eller andra kroppsvätskor från en smittad person, men sjukvårdspersonal har också smittats i kontakt med kläder och sängkläder från inlagda marburgpatienter.

Symtom på marburgfeber

  • Inkubationstiden varierar mellan 2 och 21 dagar
  • Symtomen kan börja visa sig utan förvarning i form av hög feber, allvarlig huvudvärk, illamående och muskelsmärta.
  • Vattnig diarré, magsmärta, magkramper och kräkningar kan visa sig på tredje dagen.
  • Diarrén kan fortsätta i upp emot en vecka och WHO beskriver patienter så långt inne i sjukdomsförloppet som "spöklika" med insjunkna ögon, uttryckslösa ansikten och letargi (dvalliknande tillstånd).
  • Mellan den femte och sjunde dagen efter inkubation orsakar marburgfeber inre eller yttre blödningar hos många patienter. Blödningarna visar sig ofta som blod i kräkningar och avföring, samtidigt som det ofta har observerats blödningar från bland annat näsa och tandkött.
  • Under sjukdomsförloppet har patienterna ofta hög feber under långa perioder och det har registrerats fall av orkit (inflammation i en eller båda testiklarna) vid utgången av sjukdomsförloppet den 15:e dagen.
  • Dödsfall sker vanligtvis omkring den åttonde eller nionde dagen efter smitta med marburgvirus.

Källa: WHO

Primater kan smittas av fladdermöss

Trots att det ännu inte har konstaterats varifrån viruset kommer, pekar WHO ut fladdermusen egyptisk flyghund.

År 2008 upptäcktes nämligen två fall av marburgfeber, efter att de båda smittade, oberoende av varandra, hade besökt en grotta bebodd av fladdermöss av släktet egyptiska flyghundar.

Utbrottet i Ghana är det 15:e i raden sedan 1967.