Marburgviruset är ett så kallat filovirus och hamnar därmed inom samma medicinska kategori som ebolaviruset. De två virusen är olika, men det sjukdomsförlopp de utlöser är kliniskt sett detsamma.
Marburgvirus och ebolavirus kan båda leda till hemorragisk feber, där mindre blodkärl skadas och blodets förmåga att koagulera minskar. Enligt WHO kan det i många fall leda till fatala inre och yttre blödningar.
Trots att det finns läkemedel som kan minska blödningen ligger det genomsnittliga dödligheten i samband marburgfeber på 50 procent.
Det första utbrottet skedde i ett tyskt laboratorium
Viruset observerades första gången 1967 i de båda städerna Marburg (Tyskland) och Belgrad (Serbien).
Enligt The Conversation uppstod utbrotten då därför att forskare i Marburg hade importerat infekterade markattor från Uganda, som var värdar för viruset.
Under det första registrerade utbrottet smittades sammanlagt 31 personer, varav sju avled till följd av inre blödningar.
Marburgvirus överförs vid direktkontakt med blod, sekret eller andra kroppsvätskor från en smittad person, men sjukvårdspersonal har också smittats i kontakt med kläder och sängkläder från inlagda marburgpatienter.
Primater kan smittas av fladdermöss
Trots att det ännu inte har konstaterats varifrån viruset kommer, pekar WHO ut fladdermusen egyptisk flyghund.
År 2008 upptäcktes nämligen två fall av marburgfeber, efter att de båda smittade, oberoende av varandra, hade besökt en grotta bebodd av fladdermöss av släktet egyptiska flyghundar.
Utbrottet i Ghana är det 15:e i raden sedan 1967.
