Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

a-bomb exploding
Teknik - Krigsteknik

Hur ser hålet efter en atombomb ut?

Vi känner alla till molnet från en kärnvapensprängning, men hur går en underjordisk sprängning till?

I dag utförs alla atomprovsprängningar djupt nere i marken. Anledningen är att man vill förhindra att radioaktivt material slipper ut i atmosfären. Innan en atombomb detoneras, gräver man därför ett mellan 200 och 800 meter djupt schakt ned i jorden. I botten av schaktet skapas en kammare, med en yta på ett par kvadratmeter, och i denna kammare placeras atombomben. Samtidigt placeras alla de mätinstrument som skall övervaka sprängningen i en solid blyfodrad behållare i schaktet. Till sist fylls schaktet helt med sten och grus.

Hur mätningarna vid en atomprovsprängning exakt utförs, och hur lång tid instrumenten överlever är faktiskt hemligt, men de överlever knappast i mer än några bråkdelar av en sekund efter att atombomben väl har detonerat.

När atombomben exploderar uppstår ett enormt tryck och en extrem värme, som påverkar det omgivande berget. Det eldklot som bildas får i första hand det närmaste berget att avdunsta helt, och det bildas ett klotformat hålrum, som är omgivet av ett lager av smält sten. Runt detta hålrum rämnar berget kors och tvärs.

A-bomb crater

När eldklotet försvinner, kollapsar hålrummet, men det finns ofta i botten av hålet en sjö av smält sten, som efterhand stelnar. Det kommer man emellertid knappast att kunna se, eftersom sjön begravs under tonvis av nedstörtat bergmaterial. Denna kraftigt radioaktiva hög av stora och små stenblock fyller större delen av det ursprungliga hålrummet. Är schaktet inte tillräckligt djupt, rasar de översta lagren in, varvid det bildas en krater uppe på markytan. Det är emellertid en situation som man försöker undvika, eftersom kratern innebär att radioaktivt material kan slippa ut till atmosfären. Trots det känner man nu till många exempel på sådana kratrar efter underjordiska provsprängningar.

Så vitt man vet har underjordiska försök aldrig varit orsak till egentliga jordskalv, men man registrerar ofta ett ”efterskalv”, som antas uppstå när det hålrum som explosionen har skapat efterhand faller samman allt mer. I enstaka fall har den seismiska energi som här frigjorts varit större än bombens egen sprängkraft.

Eldklot skapar underjordiskt hålrum

I dag sker alla atomprovsprängningar nere i marken. Därigenom begränsas risken för ett radioaktivt utsläpp till atmosfären.

A-bomb crater illustration
  1. Först borras ett smalt schakt, som utvidgas i bottnen. Där placeras atom-bomben, varefter schaktet fylls med sten och grus

  2. Vid sprängningen skapas ett enormt tryck och hög värme. Därmed uppstår ett hålrum omgivet av smält och nedrasad sten.

  3. När trycket sjunker, kollapsar hålrummet. Har schaktet inte varit tillräckligt djupt, bildas en krater på jordytan.

Läs också:

Krigsteknik

Därför ser atombomber ut som svampmoln

4 minuter
Krigsteknik

Atombomben: Den stora mördaren räddar liv

15 minuter
Krigsteknik

Hur långt var tyskarna från en atombomb?

0 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj