Forntidens fuskbyggen är sevärdheter i dag

När ett byggprojekt går fel står konstruktionen som en skamfläck på ingenjörernas meritförteckning. Men ­en del lutande exemplar uppnår särstatus och blir eftertraktade sevärdheter.

Det sneda tornet i Pisa är den främsta symbolen för en mängd förhistoriska fuskbyggen som i dag lockar turister från hela världen.

© Davide ragusa on Unsplash

Världen är full av berömda gamla byggnadsverk, men flera arkitektoniska verk sticker bokstavligen ut därför att de lutar rejält – en del är så sneda att byggnaderna är riskabelt nära att välta.

Symbolen för de ingenjörmässiga tabbar är det 845 år gamla lutande tornet i Pisa. Den populära byggnaden är avbildad på all världens semesterbilder, där turister på avstånd poserar så att det ser ut som om de motar upp tornet och hindrar det från att tippa.

Men det lutande tornet måste dela turisternas uppmärksamhet med många andra gamla misslyckade byggnadsverk: Det finns till exempel (fortfarande) ett par mycket sneda kyrktorn i Tyskland och i England är en välkänd klenod på avvägar.

Det lutande tornet i Pisa

Italien, uppfört_ 1173-1372_

© Shutterstock
  • Lutning: 3,97 grader.
  • Orsak: Fundamentet är byggt på ett mjukt och instabilt underlag av sand och lera, så att tornet sjunker. Eftersom marken inte är likadan under hela tornet lutar det.
  • Status: På 1990-talet såg tornet inte bara ut att vara nära att välta – det var faktiskt på väg att falla omkull. Därför riktades tornet upp en aning genom att bland annat avlägsna jord under den högre delen av fundamentet och lägga till extra vikt, så att den hamnade mer i nivå med den lägre liggande sidan.

Bolognas två torn

Italien, uppförda_ 1119_

© Getty Images
  • Lutning: 4,0 och 1,3 grader.
  • Orsak: De två symbolerna för den italienska staden Bologna är byggd på fundament som inte håller för att bära tornens vikt. Det höga tornet Asinelli är dock inte lika illa ute som det lägre Garisenda-tornet.
  • Status: På 1300-talet lutade det minsta tornet så mycket att det var risk för att det skulle välta. Därför avlägsnade man omkring tolv meter av tornets topp för att förhindra förstörelse. Åtgärden stabiliserade tornet. Det högsta tornet lutar inte så mycket att det riskerar att välta.

Det lutande tornet i Nevjansk

Ryssland, uppfört_ 1732_

© Shutterstock
  • Lutning: 3,0 grader.
  • Orsak: Marken under tornet började sjunka och bli ojämn redan under uppförandet av byggnaden.
  • Status: När det upptäcktes stoppades byggandet, medan arbetarna avvaktade för att se hur illa det skulle gå med det lutande tornet. Eftersom tornet inte såg ut att sätta sig ännu mer återupptog de byggandet, vilket syns på bytet av det murbruk som användes mellan stenarna i tornets olika delar. Resten av tornet uppfördes med specialanpassade stenar i ett försök att rätta upp tornet. I dag lutar grunden mycket mer än den övre delen.

Big Ben

England, uppförd_ 1858_

© Shutterstock
  • Lutning: 0,26 grader.
  • Orsak: Tunnelbanan och en parkeringskällare har grävts ut för nära fundamentet. Utgrävningarna krävde att marken dränerades, vilket också torkade ut jorden under den berömda klockan. När marken blir uttorkad sjunker den ihop, och tornet med den.
  • Status: Lutningen innebär inte någon överhängande risk. Tornet riskerar inte att välta förrän om 1000 år – så det finns gott om tid att ingripa om lutningen förvärras.

Kyrktornet i Bad Frankenhausen

Tyskland, uppfört_ 1382_

© Werner Otto/vario images/ImageSelect
  • Lutning: 4,8 grader.
  • Orsak: Källan Elisabeth sköljer dagligen bort omkring 250 ton salt från stora lager i marken under den tyska staden Bad Frankenhausen – även under staders kyrka. Processen urholkar marken och gör fundamentet instabilt under den 2 600 ton tunga byggnaden. Källan orsakade att kyrktornet började luta redan 1640.
  • Status: På 1990-talet gjordes ett försök att stabilisera kyrktornet. I dag håller fyra stålvajrar, tjocka som en människoarm, tornet på plats. Men det 56 meter höga tornet riskerar fortstarande att snart välta, om ingen griper in. Tornet lutar i dag cirka 4,5 meter och konstruktionen kan teoretiskt klara en lutning på 6,0 meter innan tornet förlorar balansen. Ytterligare räddningsförsök har dock inte satts in, eftersom man riskerar att påverka källan, som levererar vatten till ett populärt spa i staden.

Yunyan-pagoden

Kina, uppförd_ 960_

© All Over
  • Lutning: 3,0 grader.
  • Orsak: Pagoden byggdes på en illa vald plats: Tornet står dels ­på sten och dels på mjuk grund. Därför har byggnaden gradvis börjat luta mer under de senaste 1 000 åren. En del av de inre, bärande pelarna har dessutom rasat.
  • Status: År 1957 pumpades det ned betong i marken under byggnaden för att skapa ett starkare fundament. Åtgärden har stabiliserat pagoden, så att den inte ska luta ännu mer.

Kyrktornet i Suurhusen

Tyskland, uppfört 1450

© All Over
  • Lutning: 5,19 grader.
  • Orsak: Tornet är byggt på fuktig mossmark och har ett fundament av ekträ, som underhålls av vattnet i marken. På 1800-talet dränerades emellertid området, så att träfundamentet ruttnade och tornet började luta. Den dåliga grunden har gjort kyrktornet det (oavsiktligt) mest lutande tornet i världen.
  • Status: Kyrkan har varit stängd för offentligheten, eftersom tornet riskerade att välta. I dag har tornet stabiliserats och lutar inte mer, så det är inte längre risk att det förlorar fotfästet.