Upphovspersonerna bakom Lynetteholm ser halvön som en viktig del av lösningen på framtidens problem med klimatförändringar och bostadsbrist i Köpenhamn, medan kritiker befarar att Lynetteholm kommer att bli en bullrig, förorenande propp i Öresund.
Men vad stämmer och vad är falskt?
Hör vad vetenskapen säger om tre av de vanligaste påståendena om den kontroversiella halvön, som enligt plan ska hysa 35 000 nya invånare i Köpenhamn från och med år 2070.
Punkt 1: Buller
Decennier av transporter leder till buller och nedsmutsning
Varje dag i 30 år kommer cirka 350 lastbilar köra jord genom Köpenhamn till Lynetteholm – ungefär samma antal som kör till Nordhavn i dag. Byggtrafiken kommer därmed inte att öka i framtiden, utan i stället flyttas från norra till södra Köpenhamn.
Mätningar visar att både det lågfrekventa bullret och mängden hälsoskadliga partiklar från tung trafik redan är höga i den danska huvudstaden. Ingenjörer har därför föreslagit att man ska bygga en tunnel, som bland annat kopplar ihop Lynetteholm med Nordhavn. Den skulle kunna stå klar redan 2035 och kan i så fall minska bullret med cirka 3 dB.
Även om trafiken generellt kommer att öka i och med byggandet av den nya tunneln visar analyser att en tunnel år 2050 skulle medföra cirka tolv procent mindre trafik i inre Köpenhamn och att mängden luftföroreningar minskar.
Punkt 2: Föroreningar
Tömning av slam skadar miljön
Fram till år 2022 dumpades slam från havsbotten i Kögebukten. Dumpningen skedde nära så kallade Natura 2000-områden, som är utpekade områden av skyddad natur.
Bedömningar av miljön fastställde att det bara var nödvändigt att deponera den översta, mest förorenade delen (cirka 0,6 meter) av havsbotten, medan resten kunde dumpas. Men enligt Danmarks Naturskyddsförening har undersökningar visat att det även finns föroreningar längre ner i havsbotten.
Kritiken fick Köpenhamns kommun att stoppa dumpningen och i stället används slammet nu för att fylla upp Lynetteholm.
Endast 83 procent av leran träffar rätt
När slam dumpas i havet från en pråm hamnar det inte enbart det valda området av havsbotten utan sprider sig även med strömmen.
Slam från havsbotten vid Lynetteholm dumpas i Kögebukten med hjälp av en pråm som öppnar sin botten och tömmer lasten direkt i havet.
Slammet sjunker till botten, men allt faller inte ned på avsedd plats. En del av slammet fångas upp av strömmen och driver i väg.
Runt 17 procent av slammet förs alltså bort till andra delar av havet, där det kan förorena den lokala vattenmiljön.
Punkt 3: Havsströmmar
Halvön bromsar ner vatten och salt
Flera kritiker, bland annat Länsstyrelsen Skåne, befarar att Lynetteholm kommer att påverka vattenflödet i Öresund eftersom den konstgjorda ön kommer att fungera som en "propp" som stör den naturliga vägen för vatten och salt. Proppen kommer att påverka miljön i Östersjön, som redan är hårt drabbad av bland annat syrebrist.
En rapport gjord av vattenmiljökonsulten DHI visar att Lynetteholm endast beräknas blockera runt 0,25 procent av vattenflödet. Men enligt Länsstyrelsen Skåne är detta – tillsammans med påverkan från bland annat vindkraftsparker till havs – tillräckligt för att skapa oro.