Allan Højen

Ny tunnel blir porten till Europa

2,5 miljoner kubikmeter betong ska ta Skandinavien närmare resten av Europa. Där ska en 18 kilometer lång sänktunnel ta bilar och tåg mellan Danmark och Tyskland. Tunneln blir den längsta i världen i sitt slag och är redan utsedd till Europas mest säkra tunnel.

Den tyska naturskyddsföreningen NABU har hittat ett rev mitt linjedragningen, som de anser är hemvist för talrika djur- oach växtarter.

© NABU / Submaris

Opdatering: Revfynd kastar grus i maskineriet

Fyndet av ett okänt rev utanför Puttgarden, tunnelportalen på den tyska sidan av Östersjön, får nu miljödepartementet i Slesvig-Holstein att kräva tillägg till det befintliga bygglovet.

Reven har upptäckts av den stora tyska naturskyddsföreningen NABU (Naturschutzbund Deutschland) och senare bekräftats av de slesvig-holsteinska myndigheter, som följaktligen kräver att utvidgade skyddsåtgärder förs in i avtalet.

Det statsägda danska företaget Femern A/S, som ligger bakom byggprojektet, har tidigare framhållit att havsbotten uteslutande består av sand och silt.

Ny information kan senarelägga överklagan
NABU har redan överklagat linjedragningen av Femernförbindelsen, som ska behandlas vid en tysk förbundsdomstol under hösten 2020. Överklagan riskerar nu att skjutas upp på grund av den nya informationen om revet, skriver nordtyska shz.de.

Tunnelbygget var planerat att inledas vid årsskiftet, men kan inte sättas i gång på den tyska sidan av Östersjön innan förbundsdomstolen har behandlat alla överklagningar.

En vanlig dag år 2029 kör familjen Josefsson, far, mor och två barn, i sin nya Volvo söderut på motorvägen. Nu är det dags.

Resan går till Tyskland och de ska provköra den nya tunneln, som försvinner ned i jorden vid Rødbyhavn. De är spända på upplevelsen.

Det är trots allt inte var dag de rör sig mer än 40 meter ned under havsytan för att köra 18 kilometer genom ett rör under bottnen.

En stor skylt talar om att det inte är kö, och de kan hålla en hastighet av max 110 km/h. Framför dem ligger en tiominuters dykning genom världens längsta sänktunnel.

Följ med på en tur under Fehmarn Bält

2021 planeras grävmaskinerna ta första skopan av Fehmarn Bält-förbindelsens sand och lera och 8,5 år senare ska de första bilarna köra genom röret, 44 meter under havsytan.

Allan Højen & Lasse Lund-Andersen

Kontrollcentral håller vakt

Tunneln övervakas 24 timmar om dygnet via kameror och sensorer – dels av personal och dels av tekniska hjälpmedel. Kontrollcentralen reglerar bland annat köbildning.

Allan Højen & Lasse Lund-Andersen

Svag väglutning skonar bromsar

Tunnelns maximala fall ligger på endast 1,25 procent för att undvika att bilarnas och tågens bromsar överhettas, så att brand utbryter.

Allan Højen & Lasse Lund-Andersen

Ljus i tunnlarna håller bilisternas humör uppe

Varierande ljus och växlande färger ska förhindra att bilisterna blir sömniga eller otrygga på vägen. I båda ändar av tunneln är ljuset blått.

Allan Højen & Lasse Lund-Andersen

22 kubikmeter i en skopa

Stora grävmaskiner med 10000 hästkrafter i maskinkraft kan i en skopa från bottnen ta upp motsvarande en stor lastbilscontainer fylld med jord.

Allan Højen & Lasse Lund-Andersen

Ljuset i tunneln blir grönt

Ljuset växlar färg, och avståndet mellan ljusbågarna blir mindre och mindre in mot tunnelns mitt. Målet är att ge bilisterna intryck av att de kommer framåt.

Allan Højen & Lasse Lund-Andersen

Djupet är en utmaning

Den mittersta delen av tunneln ska grävas ned djupare än 25 meter. Arbetet kommer att utföras av särskilda muddringsmaskiner från de nederländska specialisterna Van Oord och Boskalis.

Allan Højen & Lasse Lund-Andersen

30 meter vatten över biltaket

På en sträcka av sex kilometer är vattendjupet mer än 25 meter och på det djupaste stället 30 meter. Det innebär att tunneln ligger 44 meter under ytan.

Allan Højen & Lasse Lund-Andersen

Dagsljus tränger in

Mot slutet av tunneln blir ljuset blått igen. Nära utgången släpps dagsljus långsamt in genom räfflor i taket så att ögonen kan vänja sig vid ljusförändringen.

Allan Højen & Lasse Lund-Andersen

Fehmarntunneln kommer till i samarbete mellan Danmark och Tyskland, och projektet väntas kosta över 40 miljarder kronor, som användarna i slutänden ska betala.

Politikerna förväntar sig att mötet mellan 20 miljoner skandinaver och 80 miljoner tyskar kommer att resultera i nya företag och arbetsplatser.

Tunnelarbetet i sig blir ett av Europas största anläggningsarbeten och kommer att ge sysselsättning motsvarande
55 000 manår.

Nu ska det byggas en fabrik, lika stor som 420 fotbollsplaner, i Rødbyhavn som ligger precis vid Fehmarn Bält. I fabriken ska det stöpas 79 tunnelelement som därefter trycks ut i en bassäng som är ansluten till havet via en så kallad flytport.

© Femern A/S

När aktiviteten är som störst kommer 600 man att arbeta på havet och omkring 3000 i en tunnelfabrik vid Rødbyhavn. Dessutom kommer 500–600 arbetsplatser att beröras av tunnelportalerna i Rødbyhavn och Puttgarden, spekulerar företaget Fehmarn A/S, som står bakom projektet.

Element väger som 14 000 elefanter

Enligt den tekniske chefen på Fehmarn A/S, Steen Lycke, är storleken utan tvivel den största utmaningen med tunnelprojektet.

Fehmarntunneln blir tre gånger längre än den hittills längsta sänktunneln i världen, den så kallade Transbay Tube-tunneln i San Francisco-bukten i Kalifornien.

Bara vikten av betongelement, grävmaskiner och jordmängder beräknas i tusentals och miljontals ton, och om man ska förstå storlekarna, måste man jämföra med såväl containerfartyg som blåvalar och elefanter.

Planen är att en fabriksanläggning ska byggas på Lollands kust precis vid sundet, där avståndet till Tyskland är som minst.

Där ska 79 av tunnelns sammanlagt 89 gigantiska tunnelelement gjutas och därifrån bogseras ut på vattnet, där de ska sänkas ned i en ränna, som har grävts ut i havsbottnen.

Ett enda element väger över 70 000 ton, motsvarande ungefär ett av världens största containerfartyg från det danska Mærskrederiet, 350 blåvalar, som är världens största djur, eller 14 000 elefanter med en matchvikt på fem ton.

Att bolla med så stora element kräver specialutrustning, oerhört grundlig planering och uppfinningsrikedom.

Steen Lykke har tidigare varit involverad i Öresundstunneln mellan Danmark och Sverige samt den 14 kilometer långa Marmaraytunneln under Bosporen i Turkiet.

Varje dag passerar 328 tåg genom tunneln under Bosporensundet. Marmaraytunneln är utrustad med ett spår i varje riktning och tre tågstationer.

© MEOGLOBAL

I hans ögon är det allra mest kritiska ögonblicket i hela projektet, när de jättestora elementen ska sättas samman i det som han kallar ”den stora smällkyssen”.

”Till att börja med opererar vi med ett föga sjövärdigt ”fartyg” på närmare 73000 ton, och själva sammankopplingen sker på upp till 40 meters vattendjup.

Det är inte något arbete för människor med svaga nerver”, säger Steen Lykke. Tunnelprojektets egen avancerade väderstation måste lova lugnt väder och gynnsamma våg- och strömförhållanden, innan sammanfogningen kan ske, och 30–40 man på land och till havs är involverade i operationen, som tar 10–12 timmar.

Fördelen med projektets svällande proportioner är att tunnelelementen kan serietillverkas.

I princip sker produktionen på samma sätt som i vilken annan löpande band-fabrik som helst – bara i helt andra dimensioner.

Tunnel stöps i jättefabrik

De gigantiska betongelementen som tunneln kommer att bestå av stöps på löpande band. Därefter seglas de ut på Fehmarn Bält, där de trycks samman via undertryck.

© FEMERN A/S

Elementen gjuts på land

Produktionen av de 217 meter långa tunnelelementen sker i skydd för vädret i slutna hallar. Ett element tar nio veckor att tillverka och består av nio segment, som löpande monteras med spännkablar och gjuts ihop. Gradvis skjuts betongklossarna ut i dockan.

© FEMERN A/S

Betongklump blir flytpråm

När de färdiga elementen skjuts ut i torrdockan, väger de 70000 ton vardera. Innan man släpper in vatten i dockan, monteras vattentäta skott i var ände av elementen, så att de kan flyta och bogseras ut i sundet.

© FEMERN A/S

Elementen dras ut

Tunnelelementet bogseras ut i sundet med fyra bogserbåtar. På fabriken pumpas vatten ut ur torrdockan, så att den är klar för nästa element.

© FEMERN A/S

GPS hjälper till med sänkningen

Elementet förankras med ankare i bottnen. Invändiga ballasttankar fylls med vatten, och elementet sänks ned med hjälp av kablar. Hydraulik drar ett element mot dess blivande granne, och videokameror och GPS hjälper operatören att träffa exakt.

© FEMERN A/S

Tunneln fogas ihop med en kyss

När två element fogas samman, fångas vattnet i hålrummet mellan skotten. När vattnet sugs ut uppstår ett undertryck och ändarna pressas samman. Fogen förseglas med en packning.

© FEMERN A/S

Sand och sten skyddar tunneln

Jorden från rännan på havsbottnen, som tunneln skall ligga i, fraktas in till land. När tunneln är på plats, fyller man ut med grus och stenkross.

Ny konstruktion: Källare för installationer

Det speciella med Fehmarntunneln är inte bara storleken utan också utformningen. I andra projekt placerar entreprenören normalt alla installationer, till exempel transformatorer och pumpbrunnar till avlopp, inne bakom väggen i tunneln i en smal servicekorridor.

Varje gång man skall utföra service, måste ett av spåren i tunneln stängas av.

Fehmarntunneln har istället en källare för detta. Tio av de 89 elementen är specialelement, som är kortare och bredare än standardelementen och gjutna med en källare för installationer.

Tack vare dem behöver inte trafiken stanna upp, när elektriker och annan servicepersonal måste arbeta i tunneln.

De kan parkera i ett speciellt servicespår och genom källaren komma till installationerna utan att störa trafiken.

Fördelen är också att den korridor som annars skulle vara full av ledningar, rör och annat, nu är fri att hysa nödställda bilister i hela tunnelns längd vid en olycka.

Specialelement har egen källare

Fehmarntunnelns stora innovation är tio så kallade specialelement, som är bredare och djupare än resten av elementen.

Tekniker får egen parkeringsplats

Tre extra meter på bredden ger plats åt ett spår innanför nödspåret, där teknikerna kan parkera utan att störa trafiken. Där finns även en trappnedgång.

1

Specialelement når djupt ned

De cirka 40 meter långa och 13 meter djupa elementen sitter med 1,8 kilometers mellanrum. Hörnen runt trappnedgången är snedskurna, så att de lindrar kollisionen, om en bilist förlorar kontrollen över sin bil och träffar betongen.

2

Ingång till källaren

Via en lucka i bottnen av servicespåret kan tung utrustning flyttas ned i eller upp från källaren. En trappa ger teknikerna tillgång till hela källaren.

3

Vätska samlas upp vid olyckor

Källaren rymmer en nödtransformator samt den vanliga transformatorn, som sörjer för ström till fläktar, skyltar, ljus och kommunikationssystem. Källaren är dessutom uppsamlingssump för vatten och kemikalier i fall av olycka.

4
© Allan Højen

Genom att samla tekniken i få specialelement blir det också billigare och enklare att serietillverka de 79 resterande elementen.

Fyra års test av berggrunden

Under fyra år har Fehmarn A/S tillsammans med konsulter gjort provborrningar och undersökt jordmån och berggrund, som har visat sig vara en stor utmaning.

Bottnen består längst ned av krita, täckt med ett extremt hårt lager moränlera på den danska sidan och en fetare och inte så hård lertyp på den tyska sidan.

Dessutom finns på den tyska sidan även en mycket plastisk, fet lera. Detta innebär för ingenjörerna att de på en del ställen måste använda speciellt slitstark grävutrustning och på andra ställen stötta upp noga omkring tunneln.

Experterna har dessutom övat sig i utgrävningen av rännan i ett sju månader långt försök. De grävde tio meter ned och avlägsnade 50 000 kubikmeter jord för att bland annat mäta rörelserna i havsbottnen, när lerlagret på bottnen började suga till sig vatten. Därefter fyllde de sand i hålet för att efterlikna tunnelns vikt. Bottnen rörde sig bara några centimeter, och det ligger inom en acceptabel marginal.

Video: Se animering av anläggningsarbetet

Byggandet av sänktunneln inleds 2021. Om allt går enligt plan kommer de första bilarna att kunna köra mellan Lolland och den tyska ön Fehmarn sommaren 2029.

I ett annat försöksområde i Rødbyhavn har betongexperter satt 16 stora socklar i olika betongblandningar på en plats där de utsätts för maximal fysisk och kemisk belastning från havet och vädret. På så sätt kan ingenjörerna komma fram till vilken betongtyp, som lämpar sig bäst för projektet.

Säkerhet som på en motorväg

År 2029 kör Volvon först genom ett blått ljus och därefter ett grönaktigt ljus, som strålar ut från väggarna.

Ut genom bilens rutor betraktar barnen i baksätet vita silhuetter av fåglar i flykt, som framträder ur den lysande väggen och skapar variation i den annars monotona körningen på raksträckan. Inspirationen till utsmyckningen kommer från världens längsta vägtunnel, den drygt 25 kilometer långa Lærdalstunneln i Norge, som har borrats rakt igenom ett fjäll.

Varierande färger och breda "bergshallar" gör den 25 kilometer långa resan genom Lærdalstunneln mindre monoton.

© Shutterstock

Mitt i tunneln växlar ljussättningen till gult. Nu befinner sig familjen Josefsson mitt i sundet, omkring 40 meter under havsytan.

Ovanför dem plöjer ett containerfartyg brummande fram genom vågorna.

Volvon kör förbi en stor tankbil, och Klara Josefsson, som sitter bakom ratten, kan inte låta bli att tänka: ”Vad händer, om det inträffar en olycka med en sådan tankbil här mitt i tunneln? Den risken har ingenjörerna tänkt på.

Säkerhetsexperter har gått igenom alla tänkbara scenarier, och målsättningen har varit att det skall vara lika säkert att köra genom tunneln som på en vanlig motorvägssträckning.

Tunneln blir tillräckligt säker för att man skall kunna köra med farliga kemikalier och farligt gods dygnet runt, och den kommer att med god marginal leva upp till alla de säkerhetskrav som ställs av Danmark, Tyskland och EU.

Fehmarntunneln kommer att späckas med teknik, som skall hålla en skyddande hand över bilister och tågpassagerare, men den viktigaste säkerhetsfaktorn ligger faktiskt i byggnadsverkets grundläggande konstruktion.

Nittionio procent av de olyckor som händer i tunnlar har nämligen inget att göra med att bilisterna kör i en tunnel utan är helt vanliga motorvägsolyckor. De allvarligaste inträffar vid kollisioner med mötande trafik. Med två separata, enkelriktade tunnelrör undviker man sådana olyckor.

2001 inträffade en av historiens värsta bränder i en tunnel då två lastbilar frontalkrockade i schweiziska Sankt Gotthardstunneln. Elva personer dog av kolmonoxidförgiftning.

© Youtube

”Kontraktsdirektören” för Fehmarnprojektet, Kim Smedegaard Andersen, hävdar rent av att tunneln i själva verket är säkrare än en motorväg.

”Jag kommer att känna mig tryggare i tunneln, för det är inte dåligt väder där, inga mötande bilar som kan blända eller köra rakt mot en, ljusförhållandena är bra och inga djur springer över vägen”, förklarar han.

Riskbedömningen av tunneln visar att den inte är något givet terrormål. Ändå är känslan av att bli fångad under vattnet mitt i en katastrof något de flesta fruktar: explosioner, som medför översvämning, eller en brand, där betongväggen sprätter som popcorn och blottlägger armeringen.

Eftersom tunneln är konstruerad så att farligt gods som kemikalier och brandfarliga ämnen skall kunna transporteras även i rusningstrafik är den automatiskt också terrorsäkrad, säger Kim Smedgaard Andersen. De tjocka väggarna kan motstå även kraftiga explosioner.

Därtill kommer att betongen är behandlad med ett brandskyddande material, och att tunnelröret är fyllt med säkerhetsanordningar.

Speciellt kombinationen av kraftig ventilation, många nödutgångar och en anläggning med vattenbaserad brandbekämpning i form av sprinklers eller vattenånga var orsaken till att tunneln fick priset som det mest innovativa tunnelprojektet i Europa år 2013.

Risken för katastrofer är liten

Ventilationen leder rök ut ur tunneln och tar in frisk luft bakifrån, så att gaser inte sprider sig till områden med trafikanter eller räddningsmanskap. Samtidigt hindrar sprinklers eller vattenånga elden från att sprida sig och håller temperaturen nere. Statistiskt sett inträffar katastrofscenarierna dock sällan.

Mer än 120 miljoner fordon har passerat tunneln under Öresund, och det har inträffat en brand, som släcktes med en handsläckare. I Eurotunneln under Engelska kanalen har tre bränder inträffat på 25 år.

Den svenska familjen har nästan tagit sig genom tunneln. Ljuset växlar till blått igen, och en lätt stigning av vägbanan indikerar att Volvon är på väg uppåt mot Fehmarn.

Snart ser familjen dagsljuset, som sprids av några stora takbjälkar i den översta delen av tunneln och ett grönt landskap med vindkraftverk breder ut sig framför dem, när de kör ut ur tunneln.

Om körplanen håller, kan verklighetens bilister följa efter år 2029.