Byggnader ska återanvändas som klossar: Välkommen till verklighetens legostad
Byggbranschen står för sex procent av världens koldioxidutsläpp, men väldigt lite byggmaterial återanvänds. Det vill entreprenörer ändra på genom att halvera användningen av råmaterial till år 2030. Se hur framtidens byggnader kan byggas, demonteras och sättas ihop igen precis som legobitar.
Den ukrainska flyktingfamiljen packar sina tillhörigheter. Vardagsrummet är fullt av flyttlådor med allt som familjen har samlat på sig under sin tid i Nederländerna.
Nu ska de äntligen återvända hem. Kriget är slut och de är lyckliga. Men vad har de att komma hem till? Staden där de bodde är sönderbombad, liksom många andra i Ukraina. Ändå är familjemedlemmarna inte oroliga, för de behöver inte bo bland ruinerna. Deras nya nederländska hus följer nämligen med dem hem i form av en byggsats.
Det här låter som en fantasifull framtidsvision, men enligt den nederländske entreprenören Michel Baars är det både genomförbart och ekonomiskt lönsamt.
”Jag vill ge alla ukrainska flyktingar i Nederländerna ett hus. När de sedan återvänder till Ukraina kan de ta sina bostäder med sig hem”, förklarar han för Illustrerad Vetenskap.
Husen ska byggas i form av moduler, som likt legobitar enkelt kan sättas ihop och tas isär. Det är viktigt inte bara för att Ukraina snabbt ska kunna återuppbyggas, utan också för att hela byggbranschen i framtiden ska bli betydligt grönare och spara oss miljontals ton avfall.
Jag vill ge alla ukrainska flyktingar i Nederländerna ett hus. När de sedan återvänder till Ukraina kan de ta sina bostäder med sig hem. Entreprenören Michel Baars
Återbruk underlättas
Behovet av att öka mängden återvunnet material i byggbranschen är akut. Siffror från EU visar att byggavfall och rester av rivna byggnader utgör över en tredjedel av avfallet i Europa.
Eftersom byggbranschen står för sex procent av världens totala koldioxidutsläpp finns det mycket att vinna på att material återanvänds i nya byggnader.
Europa drunknar i byggavfall
Byggnation (gult) utgör hela 35 procent av EU:s totala avfallsmängd, medan utvinning av råmaterial från bland annat gruvor (rött) står för 28 procent. I jämförelse utgör hushållsavfallet (lila) åtta procent, medan avfallet från produktion och tillverkning av varor (grönt) utgör tio procent. Modulhus kan begränsa mängden byggavfall, medan nya tekniker möjliggör ökad återanvändning av byggmaterial.
Denna potential har gett den nederländske entreprenören Michel Baars idén att skapa i hög grad återanvändbara modulhus av fallfärdiga byggnader. Baars kallar sig ”urban gruvarbetare”, det vill säga en person som ägnar sig åt gruvdrift i stadsmiljö. Det är emellertid inte silver eller koppar han gräver efter, utan byggmaterial.
”Mitt löfte till den nederländska byggbranschen är att vi inte river. Vi skördar”, understryker Michel Baars för Illustrerad Vetenskap.
År 2020 stod den nederländska byggbranschen för 50 procent av Nederländernas förbrukning av råmaterial, 40 procent av avfallsmängden och över en tredjedel av utsläppen av växthusgaser.
Målet är dock att landet år 2050 ska ha en cirkulär ekonomi, det vill säga ett avfallsfritt samhälle, som i mesta möjliga mån använder sig av hållbara material.
Företaget New Horizon har uppfunnit en metod för att bryta ner betong till sina ursprungliga beståndsdelar sand, sten och cement. Därefter används de i ny betong med mycket låg klimatpåverkan.
Under de senaste fem–sex åren har Michel Baars företag New Horizon skördat byggmaterial i form av bland annat betong och tegel. Han uppskattar att 80 procent av den mängd material som återvinns från rivna byggnader är sten och betong. Därtill kommer allt annat i en byggnad: trä, kablar, dörrar, aluminium och stål.
”Genom att återanvända sådana material kan vi komma upp i 95 procent, men för det krävs en rad innovativa lösningar”, betonar Michel Baars.
En sådan lösning har han själv stått för på betongområdet, vilket har gjort New Horizon till Nederländernas största leverantör av återanvänd betong. Betongen separeras i sina ursprungliga beståndsdelar och gjuts till kvadratiska block, som enkelt kan sättas samman till exempelvis nya fundament.
Mitt löfte till den nederländska byggbranschen är att vi inte river. Vi skördar. Entreprenören Michel Baars
Varje gång Baars och hans mannar river en fallfärdig byggnad visar den inte bara vilka material som går att återanvända. Den visar också hur framtidens hus behöver byggas för att vara enkla att återanvända. Det var inte så hus byggdes på 1900-talet. Det är till exempel ofta så svårt att få bort gammalt murbruk från tegelstenar att det inte lönar sig att återanvända dem.
Därför är byggnader svåra att återanvända
Det är lönsamt att återanvända materialen från ett hus, helst till samma funktion som tidigare. I många fall är emellertid trä, tegel och kombinerade material som glasfiber nästan omöjliga att återanvända.
Erfarenheterna protokollförs i det så kallade Circular Design Collective, ett samarbete mellan New Horizon och andra företag i byggbranschen. Och deras slutsats är tydlig: I framtiden behöver byggnader vara enkla att ta isär och sätta ihop igen, precis som legobitar.
Huset flyttar med
Metoden, som kallas modulbyggnation, användes i bland annat Sydkorea inför vinter-OS år 2018, där den modulbaserade OS-byn monterades ner efter spelen och återuppfördes som bostäder i andra delar av landet.
En av fördelarna med moduler är att de byggs på en fabrik. Till skillnad från en traditionell byggarbetsplats sker allt arbete inomhus, vilket har stor betydelse för byggmaterialen.
”Det är den nya sortens industrialiserad byggnation”, förklarar Torben Valdbjørn Rasmussen, senior forskare på Institut for byggeri, by og miljø vid danska Aalborg Universitet, för Illustrerad Vetenskap.
”Metoden är väldigt bra vid lättare byggnation, där organiska material används, eftersom vi kan bygga under kontrollerade fukt-, temperatur- och arbetsförhållanden.”
Modulhusen kan monteras på många olika sätt och i flera våningar. Ukrainska flyktingar i Nederländerna kommer senare att kunna ta med sig husen hem.
Grundtanken att bygga moduler är emellertid allt annat än ny. Moduler var till exempel centrala när Danmarks huvudstad Köpenhamn rustades upp. Det skedde i stor omfattning på 1980- och 1990-talet, då husen på bakgårdarna revs och baktrapporna stängdes och kranar lyfte in badrumsmoduler, som staplades på varandra.
”Det var då vi insåg att modulbyggnation är otroligt smidigt”, säger Torben Valdbjørn Rasmussen. Han fortsätter: ”Moduler måste inte vara fabrikstillverkade. De kan också bara vara gamla containrar. I många fall är de bara tänkta som tillfälliga bostäder i ett område där man har drabbats av en tsunami eller någon annan naturkatastrof, som gör att man snabbt behöver ordna bostäder åt människor.”
Forskarna älskar moduler
Listan över smarta saker med modulbyggnation är lång. Det dokumenterade tre koreanska byggnadsforskare i en stor översiktsartikel år 2022.
Containerhus blir allt vanligare som ett billigt alternativ till traditionella hus.
Modulhus kan bland annat uppföras snabbare, ofta dubbelt så snabbt som traditionella hus. Det skonar både grannarna från långa perioder med buller och gör byggnadsindustrin mer produktiv.
Samtidigt sker konstruktionen av modulerna i en kontrollerad miljö, vilket innebär att arbetets kvalitet blir högre och att färre misstag görs. Enligt de tre koreanska forskarna minskar även mängden byggavfall med cirka 65 procent. Det beror bland annat på att till exempel brädor inte behöver sågas till på byggarbetsplatsen, utan i stället kan beställas i exakt rätt längd från sågverket, eftersom modulerna har standardmått.
Modulbyggnation är även säkrare för hantverkarna. En doktorsavhandling vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) i USA har visat att risken för arbetsolyckor minskar med hela 80 procent jämfört med traditionella byggarbetsplatser.
När man även tar med det faktum att modulerna kan massproduceras på löpande band i beräkningen minskar byggets totala omkostnader kraftigt.
Moduler gör hus superflexibla
1. Fabriken effektiviserar bygget
Modulerna byggs i princip på löpande band i en fabrikshall, vilket skyddar både byggmaterialet och hantverkarna mot väder och vind. Studier har visat att modulbyggnation är billigare och dessutom förorenar mindre än traditionell byggnation.
2. Husen monteras i rekordfart
Modulerna kommer till byggarbetsplatsen på en lastbil, från vilken de lyfts på plats med en kran och monteras. Därefter ansluts vatten, avlopp och el via anslutningspunkter som redan är klara. Modulhusen blir färdiga dubbelt så snabbt som vid traditionell byggnation.
3. Moduler byts ut likt legobitar
Om en modul får en storm- eller brandskada är det enkelt att byta ut den. Det är också smidigt att bygga till om huset behöver bli större eller att ta bort en modul när barnen flyttar hemifrån, så att huset blir lagom stort.
Samtidigt är modulhus superflexibla, säger Torben Valdbjørn Rasmussen.
”När man har ett modulhus, så har man ju också flexibiliteten att både bygga ut huset och göra det mindre. Det kan få ett extra rum. Man kan också ta bort ett rum om det skulle uppstå en vattenskada. Då kan den skadade modulen repareras och få byggnadsdelar utbytta ifall de har skadats av röta och svampangrepp”, förklarar han.
Modulhus har emellertid också vissa nackdelar. Modulernas storlek begränsas exempelvis av vad som får plats på en lastbil och kan transporteras på vägnätet. Och så är det viktigt att byggmaterialen håller hög kvalitet.
Hus ska byggas av guld
Här kommer vi till en av Michel Baars käpphästar, för om vi bygger med dåliga material i dag, till exempel metaller som rostar eller betong som vittrar sönder, har byggnaderna inget värde när framtidens urbana gruvarbetare monterar ner dem om 40, 50 eller 60 år.
”Hus ska byggas av guld, det vill säga av material av hög kvalitet, för då vet man att de är ännu mer värdefulla om tio år. Det gör dem enkla att återanvända i framtiden”, säger han.
Med tanke på alla fördelar vad gäller pris och framför allt återanvändbarhet ser Torben Valdbjørn Rasmussen modulhusen som framtiden för byggbranschen. Men han ser också ett stort hinder.
”Konsumenterna behöver efterfråga modulhusen. Byggbranschen drivs av efterfrågan, så det som folk vill ha är också det som byggs. Tyvärr har vi ju en individualisering av samhället som gör att vi alla vill ha någonting som ingen annan har. Det där måste vi släppa.”
Här kan de ukrainska flyktingarna visa vägen. De bryr sig nog inte ett dugg om ifall grannens hus är likadant som deras, så länge de har tak över huvudet och kan flytta tillbaka till Ukraina.