Frågan om artificiell intelligens, AI, kan vara skaparen av ett konstverk har varit högaktuell i amerikanska rättssalar under sommaren.
Först förlorade den amerikanska statliga myndigheten, Copyright Office, en rättegång om att endast acceptera mänskliga verk som upphovsrättsskyddade.
Därefter slog en kammarrätt fast att endast människor kan äga upphovsrätten till ett verk.
Advokaternas diskussioner om AI:s brist på mänsklighet och maskinens förmåga att trots detta skapa unika texter, musik och bilder i miljonklassen handlar i grunden om vad en "individ" och en "skapare" är.
En man med ett uppdrag
Sommarens rättsliga strider tog sin början den 3 november 2018.
Då ansökte Stephen Thaler, en av personerna bakom AI-konst, om upphovsrättsregistrering av bildserien "A Recent Entrance to Paradise" som tillverkats av just AI.
Sedan ansökan gjordes har Copyright Office vid två tillfällen gett avslag på hans ansökningar med motiveringen att verket saknar mänskligt ägande för att vara upphovsrättsligt.
Världens hittills dyraste AI-skapade verk, Edmond de Belamy.
Stephen Thaler är grundare av och vd för företaget Imagination Engines, ett drygt 20 år gammalt företag med så kallade kreativitetsmaskiner byggda från neurala nätverk i sin repertoar.
Och han ger inte upp så lätt.
Företagets uppdrag är att bygga maskinintelligens med en form av kreativ skaparsjäl som exempelvis kunnat producera den kontroversiella bildserien utan mänsklig inblandning – något som enligt Stephen Thalers uppfattning borde visa på maskinens egen upphovsrätt.
Han har dock kämpat i uppförsbacke i flera år med sina ansträngningar att få självlärande maskiner erkända som autonoma individer med kreativ kraft.
Förutom det senaste nederlaget vid den amerikanska hovrätten har han också förlorat liknande patent- och upphovsrättsfall i Australien.
AI svärmar kreativt
Trots detta har fallen väckt intresse i juridiska kretsar eftersom AI vinner mark i allt fler kreativa yrken som omfattas av upphovsrätt.
Senast i ett temanummer om artificiell intelligens lät tidningen Cosmopolitan AI-roboten DALL-E 2 skapa tidningens omslag, artikeln som toppar förstasidan med den tillhörande texten "Och det tog bara 20 sekunder".
DALL-E 2 är bland annat känt för att kunna omvandla enkla texter till exempelvis fotorealistiska bilder på några sekunder eller visa dig alternativa förslag på inredningen hemma utifrån en bild av ditt vardagsrum.
AI-systemet DALL-E 2 kan skapa en bild enbart från fraserna "En astronaut" och "rida en häst" efter önskemål i antingen en fotorealistisk stil eller som en Andy Warhol-målning.
Även när det kommer till manuskript, musik, bilder och tidningsartiklar har artificiell intelligens skapat ett stort antal verk under de senaste åren.
Världens dyraste AI-konstverk, den porträttmålningsliknande bilden "Edmond de Belamy", såldes 2018 efter ett klubbslag för motsvarande 4,5 miljoner kronor på auktionshuset Christie's.
Och fyra veckor efter att ha lanserats 2021 skapade AI-boten Botto fyra bilder som såldes för åtta miljoner kronor.
Vem är skaparen?
Samtidigt som AI-skapelser har blivit "big business" granskar advokater fortfarande de många gråzonerna om vem som egentligen är skaparen av ett verk.
Är det maskinen med sina självlärande algoritmer och artificiella neuroner, eller är det den mänskliga inmatningen av exempelvis ord och annan data som styr riktningen för arbetet?
Just nu verkar människan ha vunnit upphovsrättsstriden om maskinerna, precis som människan också vann över makakapan Naruto, som 2011 tog en selfie med kamera och helt omedvetet – precis som maskinerna – blev inblandad i en långvarig juridisk strid som slutade med att apan förlorade upphovsrätten till bilden.